Idre

Nu är jag som tidigare har nedtecknats på denna blogg, hemma igen efter en vecka i Idre.
Den stora nyheten denna semester var att 4 av de 5 familjemedlemmarna skulle prova att attackera pisten på ett helt nytt sätt, med snowboard!!!
Snowboardandet tog sin början på den soliga söndagen med hjälp av skidskolelärare Karolin (möjligen med ett a på slutet) vi lärde oss med viss framgång att bromsa oss ner för backen.
Dagen där på hade vi en till lektion, denna gång med Jossan, med henne gick det snabbt framåt och mot slutet av dagen hade Robert faktiskt fått till något som liknade snowboard åkning medan vi andra förtfarande fick ta en sväng i taget.
Den tredje dagen var den mest misserabla ur min synvinkel. Den började med att jag ramlade och slog mig riktigt ordentligt, dessutom sträckte jag ljumsken vilket resulterade i 2 dagars uteblivna längd pass. Hela dagen gick sedan misserabelt och jag fick inte ordning på brädan. Syrran däremot lyckades se riktigt snittsig ut efter lunch.
Dag 4 kom det stora genombrottet för min del och att åka snowboard var det roligaste jag visste den dagen. Jag kände mig som om jag var backens kung även om jag förmodligen såg rätt löjlig ut för en oberoende betraktare
Den 5:e dagen Lyckades även mamma få till sin åkning. Visst gick det sakta men man kan inte förvänta sig så mycket av mamma.
6:e dagen vart inte den avslutning man hoppats på då all den nyfallna snön samlades i högar och förstörde mycket av åkningens charm för oss nybörjare.
Hemresan har ni ju redan hört om.

Om ni vill läsa mer om familjens bravader rekomenderar jag min brors bilddagbok http://rosakosa93.bilddagboken.se/ där han har skrivit mer ingående om varje dag. Till mitt stora förtret måste jag erkänna att det förmodligen är bättre skrivet än det jag åstakommer men om möjligt är det ännu sämmre stavat.

Som jag skrev tidigare vart ju 2 av mina längd dagar förstörda så jag kom bara upp i blygsamma 91.74 km vilket medför att Hannas gissning var rätt nära men eftersom endast en person gissade stryks tävlingen och chokladbollen tillfaller mig som tröstätning för att ingen läser min blogg.

/bräd-Thomas