Kvällens festligheter som jag sett fram emot fick en dålig start då jag vaknade och svullnaden inte hade gått ner. Efter samtal med en sjuksköterska på vårdupplysningen som tyckte att det lät som ett ormbett bokade jag en tid på vårdcentralen. De hade inte tid för mig förrän klockan 15 och jag uträttade nästan inget under den tiden. Var fruktansvärt seg och orkeslös. Tror även sjuksköterskans fråga om jag hade feber fick mig att inbilla mig det.
När jag väl kom till läkaren tittade han snabbt på benet och sa "rosfeber" och skrev direkt ut antibiotika. Jag gick därifrån och hämtade ut mitt kåvepenin. När jag kom hem frågade Niklas vad det var för fel på mig. Innan jag svarade han jag tänka "Rosfeber, är inte det något alvarligt? Det kan han väll inte sagt ändå?" Rosutslag svarade jag istället. Nu efter en googling har jag kommit fram till att Rosutslag inte är något vedertaget uttryck och att beskrivningen av rosfeber stämmer väl in på mig.
Och festandet då. Jo efter att ha lagat mat och sovit 19-21 kvicknade jag till nog för att vara sugen på att ge mig ut. Något sa mig att inflyttningsfest hos Amy och tvillingarna var det lugna alternativet så jag begav mig dit trotts brist på disney utstyrsel. Det var trevligt med lekar och Singstar det uppskattar jag. När jag vid 12 tiden började känna mig trött så gick jag hem. På hemvägen så bekräftades min misstanke att födelsedagsfesten skulle vara en vild tillställning när jag mötte Peter som uppenbarligen inte hittade hem och inte svarade på frågor i stil med hur festen varit. I korridoren hittade jag Niklas som tog hand om sin Emelie som också fått en hel del att dricka.
Så så är läget nu mitt i natten. Nu blir det sägen och begrunda framtida katastrofer, mer om det en annan dag.
/trött Thomas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar