Besöksstatistik

Igår hände något oväntat, när jag hade övergivit pluggandet för att cykla hem och träna när pappa ringde. Vad vill han, tänkte jag innan jag svarade. Det visade sig att han var på elmia (jordbruksmässan) och undrade om han kunde titta förbi på vägen hem. Det tyckte jag förstås att han kunde (även om han rubbade mitt träningsschema) med sig skulle han ha Valberg.
Klockan 17:20 ca var han vid rydscentrum och jag sprang dit så fort jag kunde (jag hade ändå försökt hinna träna innan han skulle komma) det visade sig att Valberg inte bara var Janne utan hela familjen. Jag kan faktiskt inte påstå att Lydia, Ville och Vendela blivit stora (de har inte så mycket att brås på på den fronten) men de hade blivit gamla. Lydia går tydligen i 8:an och de minnen jag har av de barnen handlar om hur kul de tyckte att det var att rida på min, Roberts och Fridas rygg vid olika tillfällen. Jag har garanterat inte sett dem sen jag flyttade hit och kanske inte på ett bra tag innan det. I alla fall så duschade jag och sen gick vi och åt pizza. Det var mycket trevligt att ha besök.'

Så nu har listan över besökare jag tycker borde ha varit här minskat med 1. Kvar står dock Niklas, Vale, Hanna, Adrian, Danne och Borg. Även Terese, Helena, mamma och Robert är saknade som besökare (de 2 sistnämnda har varit här. Dock bara som flytthjälp) Martin är helt förlåten för att ha inte ha varit här efter som han bor i andra änden av Sverige. Sen finns det massor av människor som är mycket välkomna även om jag inte tror att jag kan påverka dem nog att någonsin komma hit.

/Thomas

Väckningslöst

Nu ska jag gå och lägga mig om en inte allt för avlägsen framtid. Och för första gången på många veckor kommer inte väckarklockan att stå på. Imorgon ska jag bara hinna med ett kvällspass och lite plugg på dagen och det känns så befriande att få sova så länge det tar att vakna.

/Thomas

Det här halvårets bästa träningsvecka

Nu är jag på sluttampen på den bästa träningsveckan jag har haft sen innan midsommar. Nästan 12 h har det blivit. Delvis förklarar jag det med att jag från och med denna vecka tänkt mig att jag ska skriva upp mitt träningsschema i förväg istället för att improvisera vilket det blivit allt för mycket av de senaste åren. Passande nog har jag även börjat använda funbeat den här veckan, så nu får mina vänner vara lite nervösa när jag kommer ikapp träningstid med en faslig fart.

Planen är i alla fall att köra lika hårt nästa vecka för att sen ta det lite lugnare när det fruktade Ht 2 tar sin början.

/Thomas

Vegetariskt

När jag i augusti skulle flytta tillbaka till Linköping lovade jag mig själv, med inspiration av mina småsyskon, att jag skulle laga vegetariska rätter en gång i veckan. Inte helt oväntat har det inte gått så bra men idag var det dax för mitt första riktiga försök, (pannkakor och annan "vanlig mat" räknas inte) det blev Het böngryta med tomat. Inte för att den var särskillt het då jag inte hade köpt någon tabasco, men den var helt ok. Det här kanske kan bli riktigt bra någon dag.

Nu är jag i vilket fall riktigt trött och ska gå och lägga mig. God natt!

/Thomas

Rakt in i dimman (utan assistans av rusmedel)

Ännu en stortävling avgjord och ännu en besvikelse att lägga till den oroväckande stora samlingen långt bak i mitt medvetande. Tyngst är nästan att Robert, med en bråkdel av den träning som jag har haft bättre km tider än mig de 4 senaste loppen (SM Medel-kval, SM Medel-final, SM Stafett och 25-manna) Nånstans måste jag inse att jag inte gör rätt. Men vad är det egentligen för fel på mig?

Delvis så springer jag inte så fort som man skulle önska, utan blir ifrån sprungen av H45-gubbar (Conny) och långtidsskadade damer (Beata). Sen saknar jag en del teknik och förlorar en och annan sekund även när det går som bäst. Men det stora problemet, börjar jag inse, ligger nog i det psykiska momentet. Så fort jag ser startpunkten går adrenalinnivån upp på de rödmarkerade delarna av skalan och jag glömmer all den omsorgsfullt inövade teknik jag (med hjälp av Doran och andra) har slipat på de senaste 6 åren. Jag susar snabbt förbi skärpt och klartänkt och vidare till hetsig och med en lätt dimma framför ögonen och inne i nervbanorna. Och hur tränar man bort det, det har jag inget svar för.

Ett alternativ som kommer till mig när jag sitter och skriver att satsa på att tävla lika flitigt som när jag bodde hemma. För visst var det lite bättre då? Eller är det bara som jag vill minnas det. I vilket fall så blir det svårt att uppnå när jag inte har tillgång till egen bil och ett och annat måste klaras av under helgerna för att få veckorna att gå ihop.

Har någon några bra tips till mig så är det bara att komma med dem. Jag känner att jag famlar i mörkret här.

/Thomas

Dålig dag

Idag har inte varit någon bra dag. Jag har varit trött och somnade nästan i skolan när jag försökte plugga i hålet 10-12. Sen återfann jag inte min SI-pinne trotts ett mindre panikmässigt letande. Sen fick jag bryta Vilses Rullskid-KM på grund av ryggvärk innan jag avslutade dagen med att panikleta efter min mobil som efter några försök att ringa till den till slut dök upp bakom en soptunna.

Men helgen lovar i alla fall bättring först blir det 25-manna och sen bär det av hem till Uppsala för första gången sen terminen började. Tyvärr värkar syskonen Ohlin strängt upptagna men de övriga har med lite tur tid över på söndag eftermiddag och så ska det så klart bli skönt att träffa mamma och pappa igen. Det än nästan så man har hunnit sakna dem lite.

/Thomas

Padilla

Padilla test kallas en procedur där du sitter på en trainer (cykel uppställd inomhus med bakhjulet på ett motstånd) och cyklar på allt hårdare belastning i 4-minutersintervaller med 1 minuts vila. Efter att under våren ha haft ickecyklist rekordet på testet hade jag nu blivit slagen av Staffan. Efter att ha cyklat på rätt bra hade jag passerat 360 watts rampen och hade rekordet. Då blev jag lite osäker, kanske var det 400 watt vi hade fastnat på förut och Niclas fanns inte till hands att fråga. Så jag gick all in och klarade 2 minuter av rampen. Då kom Niklas hem och när jag berättat hur det gått utbrast han. "Om det är sant måste du köpa en cykel. Det är bättre än vad jag har gjort." Huvud hypotesen är dock att något var felkalibrerat i testet.

Men om vi för skojs skull säger att mina resultat är korrekta måste en av 3 saker också vara sanna:

1) Padilla testet suger och säger egentligen ingenting om cykel
2) Niklas suger och får stryk av en kille som aldrig suttit på en tävlingscykel
3) Cykelträning suger, man blir lika bra på att cykla genom att träna löpning och längdskidor.

/Thomas