Laserdoom

Idag har jag varit ledig. Jag började nästan tycka att det var tråkigt att inte komma till skolan innan jag kom på att jag fick träna igen idag. Så jag tog min svullnadsbefriade fot och gick ut och sprang. Det var vackert väder folk vinkade glatt och det var så skönt att springa. Så nu lider jag inte av att vara ledig.

Sen ska jag faktiskt få träffa en massa människor snrt då vi drar och kör laserdoom! Det ska bli skoj.

/Thomas

Festligt?

Kvällens festligheter som jag sett fram emot fick en dålig start då jag vaknade och svullnaden inte hade gått ner. Efter samtal med en sjuksköterska på vårdupplysningen som tyckte att det lät som ett ormbett bokade jag en tid på vårdcentralen. De hade inte tid för mig förrän klockan 15 och jag uträttade nästan inget under den tiden. Var fruktansvärt seg och orkeslös. Tror även sjuksköterskans fråga om jag hade feber fick mig att inbilla mig det.

När jag väl kom till läkaren tittade han snabbt på benet och sa "rosfeber" och skrev direkt ut antibiotika. Jag gick därifrån och hämtade ut mitt kåvepenin. När jag kom hem frågade Niklas vad det var för fel på mig. Innan jag svarade han jag tänka "Rosfeber, är inte det något alvarligt? Det kan han väll inte sagt ändå?" Rosutslag svarade jag istället. Nu efter en googling har jag kommit fram till att Rosutslag inte är något vedertaget uttryck och att beskrivningen av rosfeber stämmer väl in på mig.

Och festandet då. Jo efter att ha lagat mat och sovit 19-21 kvicknade jag till nog för att vara sugen på att ge mig ut. Något sa mig att inflyttningsfest hos Amy och tvillingarna var det lugna alternativet så jag begav mig dit trotts brist på disney utstyrsel. Det var trevligt med lekar och Singstar det uppskattar jag. När jag vid 12 tiden började känna mig trött så gick jag hem. På hemvägen så bekräftades min misstanke att födelsedagsfesten skulle vara en vild tillställning när jag mötte Peter som uppenbarligen inte hittade hem och inte svarade på frågor i stil med hur festen varit. I korridoren hittade jag Niklas som tog hand om sin Emelie som också fått en hel del att dricka.

Så så är läget nu mitt i natten. Nu blir det sägen och begrunda framtida katastrofer, mer om det en annan dag.

/trött Thomas

Mystiska krämpor

Nu sitter jag här och klockan är nästan midnatt. Varför gör han det tänker ni. Jo imorgon har jag inget schemalagt i skolan. Hade det inte varit för att det ser ut att bli en toppenhelg här hade det passat att åka hem.

En sak oroar mig dock en aning. Efter gårdagens höstcup hade jag lite ont i höger ben, jag hade slagit i det. I skymundan hade jag vad som verkade vara ett insekts bett på det vänstra benet. Idag på morgonen tyckte jag att det såg ovanligt rött ut. Nu gör det ont att gå för att jag är svullen och huden stramar. Den stor frågan är vad som kan ha kommit åt mig genom mina orienteringsstrumpor och sen orsakat mig, som annars är snudd på immun mot allt vad insekter heter, att att reagera så kraftigt. Simon berättade visserligen att han attakerats av getingar vid en kontroll men man kan tycka att jag borde märkt ett geting stick. Är det inte bättre tills imorgon måste jag kolla upp det.

/lätt oroad Thomas

I väntan på mer interesanta saker att berätta

Just nu händer inte så mycket spännande så det är dåligt med grundmaterial till bloggen, inte heller har jag funderat ut några kul iakttagelser att skriva om. Men till helgen blir det hektiskt, jag är dubbelbokad på fest på fredag, födelsedagskalas i OL1 och inflyttningsfest hos Amy och tvillingarna (OL120?) Sen dyker storasyster upp i stan för att gå på dop. Kanske syns vid det här laget några spår av det som ultraljudet antyder kommer bli min systerdotter. Sen tyckte Niklas att jag skulle gå på sjukhusfesten på lördag, men jag är tveksam det låter jobbigt och sjukdomsframkallande att festa 2 dagar i rad. Det som lockar med det är dock att HU (hälsouniversitet) sägs vara överbefolkat av studenter av kvinnligt kön, vore skönt med omväxling från OL2.

För övrigt så kan jag behöva lite utklädnings idéer, disney tema på inflyttningsfesten och om ni har några bra college-tema ideer så släng in de också.

/Thomas

Nu grubblar jag igen

Nu har SM-passerat och det börjar så smått dra ihop sig för hårdträning igen. Jag har faktiskt sett fram emot det. Efter skada, nolle-p och SM-förberedelser känns det som en evighet sen jag fick köra riktigt slut på mig själv.

Men det finns mycket att fundera på efter den här helgen. Jag har motiverat mitt deltagande i SM med att jag siktar på att en dag vill vara med och slåss i toppen och att jag måste se hur långt kvar jag har. Svaret tycks vara helt fruktansvärt långt. Inte för att jag inte hade det på känn men det är ändå nedslående.

Jag började, efter att ha placerats in i final F efter kvalet, fundera på hur många år av bra träning det skulle ta för mig att på allvar konkurrera om en A-final plats i någon SM disciplin. 5 år tyckte jag verkade troligt, inte allt för upplyftande kanske men möjligt. Sen sa min kära bror något som jag inte tror att han begrep hur hårt det skulle ta på mig. Han påpekade att det kanske aldrig skulle hända. Det träffade rakt in i min kanske största rädsla, att jag helt enkelt inte har tillräckligt med talang för att någonsin lyckas.

När jag tittar tillbaka på de 3 senaste åren ser jag en utvecklingskurva som är oroväckande platt. Om det inte händer något tydligare i min utveckling kommer 5 år inte räcka på långa vägar. Jag vågar knappt tänka på det.

Sist vill jag gratta Robert till en riktigt fin helg då han först var nära B-final och sen tog hem C-finalen med nästan 2 minuters marginal. Jag är stolt över honom även om jag inte kan låta bli att fundera över vad han gör rätt när jag gör fel.

/Grubbel Thomas

Bättre flyt denna vecka

Imorgon är det dax, det är SM i min favorit disciplin, medeldistans.
Det kommer att dröja till 2013 innan jag får chansen att starta i Medel-SM, nästa år befinner jag mig nämligen i Spanien under hösten, så det är bäst att passa på att göra mitt bästa SM någonsin. Och jag känner att jag har alla möjligheter, jag känner att jag har flyt just nu. Idag fick jag till exempel reda på att jag slipper trixa mig till Trollhättan själv, istället är det bil med goda vänner som gäller. Det är lite synd att det ska bli på bekostnad av en sjuk Källe men jag ska springa bra nog för honom med.

Om söndagens stafett så kan jag berätta att jag inte får springa min invanda förstasträcka, UK kanske har tittat på statistiken, utan istället blir jag avslutare. Det var inte så oväntat Ola verkar ha för avsikt att prova nya uppställningar i år.

Men nu måste jag till skolan för veckans viktigaste lektion, spanskan. Riktigt flyt att jag han med den innan resan.

PS. För oroliga läsare så ska jag kanske tillägga att mitt öga inte har blivit värre utan det känns som om det läkt som det ska och det besvärar mig inte längre.

/Thomas

Inte riktigt en succe

I helgen var det lång-sm och det förtjänar så klart ett inlägg här. Tyvärr var det den sämsta insatsen någonsin från min sida. Det peakade så här:

F'n här borde första kontrollen vara, varför sitter den inte här. Och ont gör det också, jag kan fortfarande inte öppna ögat. Dumma gren. Jag provar lite längre ner. ... Men nu är jag ända nere i kärret här ska det inte ligga en höjd. Vad ont det gör. Vart är jag? Hur tar jag mig hem? Men där är jag ju. (tittar på en grön höjd 400 m från min kontroll) vägen är i alla fall nära. Jag borde nog ta mig till sjukvården snabbast möjligt.

Sen tor jag mig i alla fall till förstarten under tiden det började göra ännu mer ont, gissningsvis i och med att adrenalinet gick ner. Vid förstart ringer de sjukvården som kommer och hämtar mig med bil. I sjukvården vill de ge mig en salva de inte har så istället skickas jag till akuten.

Till slut måste jag tacka Jörgen för att ha kört mig till akuten när jag inte var i form att köra och Frida Karlsson och Robert (min bror) för att ha lett omkring mig när jag inte orkat hålla mitt bra öga öppet. Och sen så klart alla andra som frågat hur jag mår och tagit med att jag var invalid i sina planer.

/Thomas

Kalasmottagningen

Idag var det Kalasmottagningen. Dagen då LiUs alla nollan, oavsett campus, samlas i Cloetta center för att leta efter gratis pennor och godis. Bland alla utställare satt ett gäng i lila och gult, det var så klart vilsestyret med siktet inställt på att värva så många nya medlemmar som möjligt. Själv förvånade jag mig själv och blev värsta försäljaren som inte lät någon passera vårat bord utan att åtminstone ta en liten lapp om vår uppstartsträff. Det var riktigt kul. Prata med massa människor och försöka lura på dem orientering.

Annars så oroar jag mig lite för min trasslande fot. Den kommer behöva tejpas på söndag. Men det löser jag.

/Thomas

Funderingar en sen söndag

Nu är det söndag och ganska sent på det. Idag har varit en ganska trevlig dag. Jag borde inte tycka det, jag har ju inte lyckats så bra med något.

Till exempel så försvann hela förmiddagen då jag vaknade klockan 12, efter att jag varit på årets nollephest. Sen så har jag sprungit och stukat foten, och inte lyckats frammana ork att städa mitt rum, trotts att det är så stökigt att till och med min toleranströskel snart är nådd.

Men det har varit en trevlig dag av just ingen anledning alls.

/Thomas