Dragonlance

Idag och igår har jag gjort något jag inte gjort på länge. Jag visste inte att jag hade saknat det så mycket men uppenbarligen var det så det låg till.

Under stora delar av mitt liv var det enda jag gjorde när jag var hemma att läsa och igår släppte jag åter min inre bokmal fri och har med uppehåll för att äta sova och träna läst och läst och läst.

Men så var det ju inte vilka böcker som helst jag kommit över heller. Det var delar av de helt fantastiska dragonlance böckerna. Tracy Hickman and Margaret Weis vet verkligen hur man blandar skratt med sorg och spänning. Man hatar vissa karaktärer lika intensivt som man älskar andra. Författarna har ofta visat prov på att de mycket väl kan låta älskade huvudpersoner dö så man känner sig aldrig riktigt säker samtidigt som skrattet aldrig är längre än Tofsings Hoopakstav bort.

Så om du känner att du behöver fly verkligheten ett tag så gå till biblioteket och låna Höstmörkrets drakar eller om du föredrar att läsa på orginalspråk Dragons of autumn twilight (finns tyvärr inte på uppsala stadsbibliotek) av ovan nämnda författare och plock dessutom med dig så många påföljande böcker som du kan bära för när du väl börjat kommer du vara fast.

Trevlig läsning

/Thomas

Veckans låt: Hon har blommor i sitt hår med Anders Glennmark

Det här veckan finns det bara en låt att välja på. Den är inte ny, inte okänd, och inte ens bra. Men den är midsommar, så himla mycket midsommar.

Spotify


/Thomas

Jukola-Berg och dalar

Så var årets jukola resa avklarad. Jukola är alltid kul och i år var inget undantag.

Jag upplevde en ditresa som främst präglades av Niklas på deeptalk humör och kortspel med Terese och Martin. Sen följde en mycket kort bussresa för omväxlingens skull och en damkavel där Thor inte stod för de framskjutna placeringar man sett förr. Men tur var väll det vi hade ju ingen flagga eller vimpel att vifta med. Sen var det sömn som lockade och jag sov väldigt bra trotts allt som skulle hända.

När jag gick upp stod det ganska snart klart att vi skulle missa omstarten, först vart jag besviken men sen tänkte jag att det vart ju som en startsträcka och jag taggade om för det. Jag gav mig iväg med full fart mot den relativt avlägsna startpunkten. Jag spikade ettan men fick sen problem med 2:an vilket ledde till loppets största bom på kanske 5 minuter. Sen hade jag stenkoll i flera kilometer jag vågade välja mina egna vägar ok kom fram till kontrollerna som jag ville samtidigt som jag sprang om massor av människor. Flytet varade dock inte hela vägen utan mot kontroll 8 tappade jag helt greppet om kartan, det ledde inte till några katastrofala bommar men när jag var osäker på var jag var vågade jag inte springa om folk. Under den kommande 1/4 delen av banan höll detta i sig till min stora frustration. Till slut kom jag in i kartan igen och in mot mål gick det helt ok.

I mål möttes jag av hela laget som dragit fram en flaska skumpa (båtens billigaste) och sprutade delar av dess innehåll över mig. När de sedan langade fram en halvfull plastmugg med skumpa var jag för överrumplad och törstig för att säga nej. Så min alkoholdebut gjordes på en halv plastmugg 59 kronors mousserade vin, bara lugn det var inte det minsta gott så det kommer inte bli en vana.

Sen var det hemfärd på programmet och med den den bästa återkommande festen jag vet. (man får tyvärr inte uppleva sin skiva mer än en gång). En hel färja med glada (och i de flesta fall fulla) orienterare det blir inte bättre. Kvällen förgylldes av många vänner, ingen nämnd ingen glömd och avslutades med en efterfest i vår hytt som tyvärr överskred min bullertröskel för när jag är trött och jag satte mig och såg på dimman genom båtfönstret.

Och sen ska jag kanske ge er cliffhangern också. Ordet att ta fasta på var kaka och företeelsen den skulle kopplas ihop med var de kakpoäng (någon kanske känner igen en sms signal där det helt enkelt ropas kaka ganska gällt) som delades ut i P3 för prov på personlig utveckling för något år sedan. Det jag skulle göra var att erkänna min kärlek till "flickan som är lite vackrare än alla andra", tack vare Niklas vet väll halva orienteringssverige vem det var men hon kan få slippa namnges här.
Efter att ha drabbats av tidsbrist efter tävlingen och nervdaller när jag hade ett perfekt läge när vi promenerade ensamma genom skeppets korridorer ledde en episod där jag lyckades tappa bort tjejen i fråga till att jag mådde riktigt dåligt under en del av kvällen. Tack vare ett rådigt ingripande av en just då mycket uppskattad lillebror fick jag tillslut en chans till och ute på ett blåsigt däck fick jag chansen att lätta mitt hjärta.

Hur gick det då? Jo, hon förklarade vänligt men bestämt att hon gillade mig väldigt mycket som kompis men inte kände något annat för mig. Det kändes ungefär som att åka över krönet på backen i en bergochdalbana. Väldigt snart kändes det precis som efter en bergochdalbana mycket bättre.

KAKA

/thomas

PS Ett stort tack riktas till i första hand Hanna och Niklas och i andra hand Bex och Burken, utan er hade jag aldrig vågat. DS

Veckans låt: Kaka med babian

Imorgon bär det av över havet för mitt 4:e jukola i år har jag som jag nämnt i tidigare inlägg flyttats från min kära första sträcka till en brutal 13 km mardröm till sista sträcka. Jag ser fram emot loppet med skräckblandad förtjusning, trotts att jag vet hur illa jag kommer må efteråt, för när det blir så här långt gör man verkligen det, är det ändå en riktigt kul utmaning.

Men det är inte den ända utmaningen ligger framför mig den här helgen därav veckans låt, Kaka med Babian. Eftersom jag inte tror att någon fattar kopplingen här så uppmanar jag er istället att njuta av de hårt röjande skåningarna (det låter så i alla fall) i babian. Det här om något vill jag se live.

Eftersom deras senaste skiva ännu inte finns på spotify får ni hålla tillgodo med youtube så länge.



/Thomas

Don't think about it

Snart är det dax för Jukola och i år är förutsättningarna lite annorlunda för mig. Jag som de senaste 2 åren fått äran att starta får i år sikta in mig på att föra laget imål. Det känns lite nervöst. Dels för att det är 13,3 km i en terräng där de dragit ner banlängderna med 25% mot tidigare år jag varit med för att kompensera för den tuffa terrängen, men också för att jag aldrig i någonsin har sprungit en sista sträcka. Det känns ganska kul men också läskigt. man vill ju inte gärna tappa placeringar när man fått det förtroendet. Jag får försöka tänka bort att jag är sist och orientera lika bra som på 10-mila så ska det nog gå bra.

En annan kul sak med årets jukola är att både Martin och Terese platsar i linnes så då finns det 2 underbara vänner till att hänga med.

Som om det inte räkte med orientering för ett inlägg så måste jag nämna att jag är på väg mot "finalen" i Uppsala dubbelsprint. Ientligen trodde jag inte att jag var kvalificerad (de 10 bästa skulle starta jag var 14:e) men efter ett stort antal avhopp är jag inte bara med utan dessutom rätt hyggligt placerad i den stundande jaktstarten. Men det ligger en viss prestige i att inte bli omsprungen då de närmas bakom mig är Fibban, Simon och Ville. men om jag bara kan tänka bort dem ska nog min nästan hela minuts försprång räcka mer än väl.

/Thomas

Veckans låt: Summercat med Billie the Vision and the dancers

Jag har just suttit i ett intensivt möte angående vad jag ska göra på den ena av mina semesterveckor. Den som är vigd åt mitt "gäng" och Varberg. Dessutom har jag upplevt svensk sommar när den är som allra nyckfullast på en geochatching tur med sommarlovsfirande lillebrorsan.

Därför känns det helt rätt att bjuda er på underbart somriga Billie the Vision and the dancers och låten med det passande namnet Summercat.

Spotify


/Thomas med rejäl försmak av sommar

Pre-o

Med tanke på att jobbet håller på att ta kål på min rygg var jag idag och provade på sporten som utvecklats för att handikappade ska kunna orientera, Pre-o eller precitionsorientering som det ientligen heter.

För er som inte vet vad pre-o är kan jag berätta att det är en sport som får schack att framstå som en actionfylld sport. Man får en karta med ett antal kontroller (idag 18) i terängen är kontrollerna utsatta med inte en utan upp till 4 kontroller. Tricket är att gissa vilken av kontrollerna som är den rätt placerade. För de 600 metrarna hade man en tidsgräns på 90(!!!!!) minuter.

Trotts bristen på action var det en trevlig utflykt och nästa gång en tävling kommer till mig ska jag nog anmäla mig i en klass.

/Thomas

Och hur blev nu min nationaldag?

Jo min nationaldag bestod till slut av 3 huvuddelar vi tar dem i kronologisk ordning.

1 Tre minuters intervaller.
Psykisk och fysisk tortyr som stegrar ju längre passet går. Men ett säkert kort när man vill få en riktig kick. På riktigt. Kanske på grund av att jag har valt bort alla icke-kroppsliga rusmedel så är känslan som infinner sig minuterna efter ett riktigt hårt 3-min pass den största kicken jag känner till, trotts trötta muskler som gör ont kan man inte låta bli att le och tycka att världen är underbar när man springer hemåt. Det är lika bra som att orientera riktigt bra, men då handlar det mer om att de små kickarna man får när man spikar en kontroll staplas på hög och skapar en superhärlig känsla tills man går i mål.

2 Besök i Svia handelsträdgård
Efter lunch åkte jag och pappa med Frida och mamma till vad som rätt otippat är min favorit butik. Att gå omkring på svia och drömma om att odla vackra eller coola blommor, grönsaker och frukter är alltid jätte mysigt. Nu vet jag att jag knappt kan hålla några krukväxter i mitt fönster vid liv men man kan ju alltid drömma.

3 Häng med Borg
Vart avsläppt i stan på väg hem från Svia. Där mötte jag upp Borg och vi gick en promenad där vi diskuterade livets små frågor och sedan satt vi hemma hos honom och tittade på best of blocket. Mer behövs inte för att det ska bli trevligt om man har en bra kompis.

/en nöjd Thomas

Veckans låt: Du gamla du fria

Jag kunde inte motstå att göra det lätt för mig och utse svenska nationalsången till veckans låt på nationaldagen. Men jag tycker faktiskt att vi borde fira vår nationaldag lite mer. Speciellt så borde jag göra det men det verkar som om alla andra redan har en plan för dagen. I värsta fall blir jag väll kvar här hemma ändå. Men om någon har något kul för sig som jag kan vara med på så hör bara av er.

Spotify



/Thomas

Tält

Idag har jag och Robert varit till team sportia för att köpa ett tält. Det ser ut så här.


Imponerande eller hur?

Så nu är vi ett steg närmare sommarens stor resa till örebro.

Nu är jag alderles för trött för att skriva något interesant. ha en trevlig kväll eller vad som nu råkar ligga framför er när ni läser detta.

/Thomas

Frågor

Efter ännu en helg på vift i orienteringens namn är jag säkert hemma med en hel del att tänka på.

1 Varför orienterar jag nu så dåligt när jag orienterade så bra bara för någon vecka sedan?
2 Var kan jag se sista avsnittet på pushing daisies, Tv serien som Niklas hade på sin dator och som abrupt avbröts under sista avsnittet på grund av dåliga dator batterier?
3 ?

Medan jag funderar på fråga nummer 2 ska jag ge mig ut på träningspass i nåsten för att lösa fråga nummer 1. Alltsammans samtidigt som den hemliga fråga 3 så sakteliga börjar redas ut.

/Thomas