Visar inlägg med etikett Vänner från Uppsala. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vänner från Uppsala. Visa alla inlägg

måndag 18 juli 2011

Adam Edholm

Det var länge sedan jag gjorde ett person porträtt på bloggen nu men eftersom det brukar vara så populärt och ganska kul så kommer nu ett här.

I min bekantskapskrets finns flera riktiga personligheter, en av de allra mest framträdande tillhör Adam Edholm. Med en evig bitterhet och undertoner av överlägsenhet i det han säger och en fantastisk förfesthöjare i sin samling av hattar från världens alla hörn. Men bakom fasaden av cynism och en för homo sapiens abnormalt kraftig och ljus kroppsbehåring döljer sig en riktig äventyrsmänniska som, så fort ett tillfälle visar sig, ger sig av till mindre lyckligt lottade delar av vårat klot för att göra värden en anning mindre misserabel för människorna som bor där.

Efter att ha tillbringat stora delar av året efter gymnasiet i sydostasien har Adam nu slagt sig på en bana som läkarstudent men den legendariskt tunga utbildningen hindrar honom inte från att under det efterlängtade sommarlovet bege sig till Ghana för att där arbeta som volontär på ett sjukhus. Och under sina strapatser har han den goda smaken att dela med sig av sina upplevelser på en blogg, så att vi som inte blivit begåvade med modet, engagemanget eller ekonomin att jobba grattis och flyga runt halva världen får veta vad det är vi går miste om.

Allt som allt är Adam en fantastisk vän och en världsförbättrare av rang.

/Thomas

onsdag 1 december 2010

Daniel Wedin


Ett stort leende på läpparna och ett vasst skämt på tungspetsen, så ser man oftast Daniel Wedin, även känd som Danne eller Dannieboi som mest används när vi är som mest konspiratoriska.

Daniel är en hårt studerande IT-civilingenjör och hur skulle det annars kunna vara när man har 20.0 från gymnasiet att leva upp till. Andra fakta som är intresant för flera av denna bloggs läsare är att Daniel har ett förflutet som orienterare för OK Linné och var känd för sina snabba spurter innan en ovanligt jobbig pollenallergi hindrade honom från fortsatt orienterade.

På vita duken (i alla fall i fyriskskolans salar) är han känd som den spanske risbonden, ärkeskurken Vincent van der Kvast, Sancho Poncho och framför allt Dannieboi el superhero. Hans skådespelar talanger tävlar nästan med Burkens och hjälper till att kompensera för undertecknads minst sagt bristfälliga scenframträdanden.

När man umgås med Danne får man räkna med att han är bättre än dig på allt utom möjligen det du är allra bäst på. När man spelar TV-spel är han alltid bland det främsta även om han aldrig testat spelen förr, han spurtade ner mig på 5km i 7:an trotts att han tränade typ en gång i veckan och jag 4-5 (här vill jag komma fram till en stor löparbegåvning) och som tidigare nämnt hade han 20,o i gymnasiebetyg. Som om det inte vore nog har han bollkänsla, musikalitet och en osviklig förmåga att klä sig snyggt. Han är den människan man önskar att man vore och vore det inte för det här med pollenallergin och att han har väldigt svårt att ta hjälp med saker kan jag inte hitta en enda baksida med Danne.

Så Danne även om du är bra på alla möjliga sätt och viss finns det saker även du behöver hjälp med och det finns gått om människor som gärna hjälper dig.

/Thomas

onsdag 10 november 2010

Sebastian Borg


Burken, Borg, Göte, kärt barn har måna namn men om du kallar honom Sebastian lär många få tänka till en gång extra för att förstå vem du menar. Mycket kan sägas om den här grabben men inte har man tråkigt i hans sällskap i alla fall. Om du inte hittar honom mitt i ett upptåg kan du i alla fall ge dig på att han har ett i bakfickan redo att förklaras för alla som vill lyssna.

Tillsammans med Vales oklanderliga redigering och manus ideer var det Burkens skådespelartalanger som låg bakom capzula azul:s makalösa framgångar under gymnasiet och han stod obesegrad genom båda nattuggletävlingarna.

Lite beroende på hur man ser det är Borg den i min kompisskara som är bäst eller kanske sämst på tjejer. Han har nämligen haft 4 flickvänner sen jag lärde känna honom. Inte illa för en nörd (han kommer inte hålla med mig om att han är nörd men det struntar jag i, att vara minst nördig i vårt gäng räcker inte för att undslippa titeln) på den tråkiga sidan så har ju även 4 förhållanden spruckit. Men det är lite så Burken fungerar i övrigt också. Det är full fart framåt som gäller och ibland håller det inte riktigt. Men det är lite det som är charmen man vet aldrig vad som händer nästa gång, när jag tänker på det så har han faktiskt stora likheter med de seriehjältar som är huvudpersoner i mina favorit mangor, Luffy i OnePiece och Natsu i Fairy Tail. Tänker inte alltid före de handlar, men istället kompenserar de med ett stort hjärta och en enorm envishet.

Och Borg, jag vet att du tvivlar under svaga (och kanske framför allt onycktra) tillfällen men du ska alltid veta att vi gillar dig, vad du än hittar på, det är inte ens särskilt svårt för under den sorglösa och omdömeslösa fasaden ser vi ett stort hjärta och en vän vi alltid kan lita på.

/Thomas som åter igen blir pinsamt sentimental

måndag 11 oktober 2010

Andreas Valegård


När "gänget" har splittrats på stan promenerar jag nästan alltid omvägen till polishuset för att ta bussen. Varför? Jo för då får jag sällskap med Vale en stund till. Här får vi en stund att analysera våra liv eller bara prata om vädret. De samtalen har jag kommit att värdesätta högt.
Andreas "Vale" Valegård dök som så många andra av mina vänner upp i gymnasiet där jag lärde känna en osäker kille som var rädd för nästan allt. Sen skedde något, i takt med att han odlade lockar (till vänster) växte även hans självförtroende till oanade höjder.
Numera är Vale en kortklippt IT-student med ett stort självförtroende och många vänner, hanns oefterhärmliga humor roar många.
Genom gymnasiet har vi hunnit med mycket, bland annat har det spelats in film i tid och otid. Vale har i möjligaste mån försökt hålla sig bakom kameran men när vi lurat fram honom i rampljuset har han bland annat varit spansk TV-kock och en oväntat rik fattiglapp Framför allt har Vale dock varit drivande i manus etc. Man kan lugnt säga att utan Vale skulle det aldrig funnits något capsula azul, jag vågar nästan sträcka mig så långt som att det inte skulle ha blivit något "gäng" utan Vale. På något sätt har han som världens kanske minst tippade gängledare (Håller ni inte med Borg danne och Hanna?) sett till att vi blivit så tighta som vi är och att det är just vi av alla knäppisar man kunde ha tussat ihop i NV1a-3b som blev "gänget".

/Thomas

måndag 27 september 2010

Niklas Reinholdsson

Nu har turen kommit till min äldsta vän, inte för att han är särskilt gammal han är född sent och får fortfarande inte gå på systemet, vilket han alldeles säkert är lite småsur för.


Jag träffade Niklas redan när vi var 5 och gick på 5-års grupp (jag var i alla fall där för att mina föräldrar insåg att jag kunde behöva lära mig umgås med andra barn efter att aldrig gått på dagis etc.) och jag vill minnas (notera ordet vill) att vi kom överens rätt bra redan då, det var inte så svårt när man mest lekte tagare. Innan våra vägar korsades igen skulle det gå 6 år av låg- och mellanstadie, men i högstadiet hamnade vi i samma klass, nördparadiset 7-9 G. Jag och Niklas stod för en sådan övertygande insatts i skolorienteringen att vi sökte oss till den äkta varan tillsammans.

Om vi går tillbaka till påståendet om att Niklas är min äldsta vän så kan man komma fram till det på olika sätt. Dels möttes vi väldigt tidigt och Niklas var en av de allra första jämnåriga jag någonsin "umgicks" med, sen är han faktiskt den av de vänner som jag umgås med regelbundet som jag känt längst sen jag förlorat kontakten med resten av högstadiegänget. Det som jag allra mest räknar är att jag anser att Niklas är den första person "Som jag kunde prata om något annat än tv spel med".

Niklas är en förunderlig person som gärna och relativt ofta byter stil, musiksmak och ansiktsuttryck (se bilden, tyvärr hittar jag inte så många av de stilar Niklas gått igenom) han är till skillnad från de flesta orienterare en riktig sammare och estet och han läser, med reservation för mitt minne, Kulturentereprenörsskap på Uppsala universitet.

Som orienterare är hans styrka att han är envis som ekorren i ice-age, och precis som ekorren råkar han ofta illa ut på grund av det och har gått igenom en hel del olika skador i sina dager. Just nu är han till exempel borta med trasig fot sedan han tvingat sig igenom SM-stafettens sistasträcka för att vi för första gången skulle få ihop en godkänd stafett, trotts att han tidigt trampat riktigt illa med sin sedan tidigare illa tilltygade fot.

Som vanligt i dessa inlägg finns det 1000 saker till att nämna men i läsbarhetens och sömnens namn låter jag det vara nu.

/thomas