Helgens bravader

Ja min kamera sladd visar inga tecken på att dyka upp (kan jag glömt den i Rosta) så jag får göra ett bildlöst inlägg om helgen.

Så hur var min debut i spanska ligan? Låt oss säga att det var tufft, som exempel lyckades Olle Kalered inte ta sig under 10 min/km någon av dagarna. Själv hade jag bara 3 min upp till honom efter första dagen då han hade katastrofbommat. Jag däremot hade efter att fått kartan i handen insett att det här blir inte lätt och gett mig i väg i en fart som knappt kan kallas löpning, och på det viset fortsatte hela banan tills jag gick i mål på en tid strax under 12 min/km trotts att ja rent tekniskt inte bommat något. Det fanns dock folk som bemästrade de gröna branta sluttningarna fyllda med diverse buskar och undervegetation med taggar. Finske landslagsmannen Olli-Marcus Tarvainen kom in på en tid 20 min bättre än mig på 5.5 km.

Efter att underkvällen tvingats upp på prispallen (högst upp!) för att hämta ett pris till en frånvarande Veleta löpare som vunnit H21A under fjolåret var det en ny dag. 10 km och 460m stigning. Och det började inget vidare jag tappade kontrollen över höjden till 2an och sprang förbi ovanför och la bort säkert 8 min. Ytterliggare 5 försvann vid nummer 3 och på vägen till 4an (som var en ordentlig långsträcka) var det inte kul längre. Vid 4an tittade jag på klockan 1 timme och lite till. 14 kontroller kvar varav 3 långsträckor. Jag ger upp och joggar de 3 följande kortsträckorna innan jag bryter till mål. Kommer till mål på 1:38, en tid som de bästa spaniorerna slagit över hela banan.

Man brukar säga att man måste träna i alla terräner för att bli bra men här är jag berädd att göra ett undantag. Jag har svårt att tänka mig att jag någonsin återvänder till Costa Blanca för att orientera.

/Thomas

Grubblerier

Imorgon kommer jag att kugga min första tenta någonsin, jag är nästan 100% säker på det. Det tar emot lite och känns som ett nederlag. Såklart akademiskt men medans jag idag satt och pluggade (i ett försök att inte verka helt patetisk på tentan) kom jag att tänka på det som ett sociallt nederlag. Efter en hel termin har jag inte lyckats styra upp att plugga tillsamans med någon, inte ens idag när jag träffade en av mina kurskompisar idag på biblioteket vågade jag fråga om hjälp av rädsla att jag skulle verka jobbig. För det är en rädsla jag lider av, jämnt och ständigt, och den förstör så mycket från att jag alltid skjuter upp att gå och prata med oficiella människor till min relation med mina roomies. Jag har ändå trännat bort lite av den, men att komma till spanien var som att backa bandet 5, 10 år till den osäkra grabben som började gymnasiet en kontinent bort. 

Så det är sådant som jag sitter och grubblar på när det tar emot att plugga. Ett något mer positivt inlägg om helgens äventyr väntas de kommande dagarna när jag fått rätt på min kamerasladd.

/Thomas

Of we go

Nu är jag snart på väg mot första deltävlingen i "liga nacional", nationella ligan, här i spannienom en timme ska jag stå och vänta vid rondellen utanför Hiperkor, där jag brukar bli upplockad. Det ska bli jätte skoj även om jag är lite nervös för att springa dåligt nu när jag har jobbat så mycket för att få springa i elit för veleta. Men det är väll bara att göra sitt bästa som vanligt så får vi se vad det leder till. Jag utlovar i alla fall bilder och historier från helgen nästa vecka. Önska mig lycka till.

/Thomas

Kyla

Idag är det sådär obehagligt kallt som det kan vara här ibland. 4 plusgrader och regn, i Sverge är det ju bra när det är kallt det betyder skidåkning och annat skoj. Här är bara allt som vanligt fast lite sämre. Man fryser om fingrar och fötter när man sitter framför datorn och tvätten tar typ en vecka på sig att torka. Dessutom drabbades jag av ett ovanligt problem. Jag hade inte tänkt till i tvätt logistiken så nu kan jag inte träna eftersom jag inte har några torra träningskläder.

/Thomas

Facebook

Idag tänkte jag bara tacka facebook för att man får möjligheten att kolla in saker som ingen har tänkt på att berätta för dig. Midnight beast har förgyllt min dag trotts att det var Sara Forsberg  Ida Ohlsson egentligen tänkte berätta om dem för.

/Thomas

I brist på intressantare saker

Nu kanske ni tycker att jag inte har varit så flitig här på bloggen, och det kan jag ju hålla med er om. Ändock tycker jag inte att det har hänt så mycket nämnvärt sen senast jag skrev. Mina dagar ser just nu ut så att jag pluggar på dagarna, tränar någon gång under eftermiddagen och sen spenderas kvällen framför datorn med Emma på skype eller spel. Något säger mig att det kanske inte är det optimala sättet att ta vara på mitt spännande utbytesår men det är ett ganska skönt mönster att följa.

Idag hade jag dock hoppats på att se lite folk närmare bestämt Lisa men i slutändan svarade hon inte ens på mitt sms så det blev hemmakväll ikväll också. Annars upptas mitt sinne för närvarande av orientering  eller snarare av dess logistik som verkar vara mitt ständiga problem här. Jag vet fortfarande inte om jag kan ta mig till morgondagens Liga Provincial tävling. Dock tror jag mig veta att det kommer gå bra med resan till Liga Nacional i Alicante nästa helg. Inte för att jag vet hur vi gör men jag vet att de andra kommer tänka på mig när de planerar så det borde vara tillräckligt.

/Thomas

Orienteringsbekymmer

I Söndags var det Liga Provincial igen. Den här gången på "hemmaplan" vid Llano de la Perdiz som jag passerar allt som oftast när jag springer distans. Banan var 5,7 km lång och med nära på 400 meters stigning. Dessutom inte särskillt svår. Tack vare svårighetsgraden kunnde jag få till ett snudd på prickfritt lopp räknat i rena bommar. Dock tappade jag tid på dålig framförhållning när det gick fort på vägen utför. Mest tid lär jag dock tappat i de följande uppförsbackarna. Jag slutade 3a för dagen men hela 6 min efter vinnande Juanma. Det är tur att jag bor här och har gott om möjligheter att träna backar ett halvår till. Här finns för övrigt kartan om någon är intereserad http://www.nordicomonachil.com/cgi-bin/reitti.pl?act=map&id=115&kieli=

Mitt andra bekymmer de senaste dagarna har haft att göra med spanjorernas byråkratiska syn på idrott. Jag har försökt få tillstånd en elit lisens till mig själv, trotts att det egentligen kräver att man sprungit bra föregående år. Det hela verkade mycket krångligt när jag pratade med mina klubbkamrater, dock löste det sig snabbt när jag vände mig direkt till FEDO orienteringsförbundet här. Då skickade jag in lite resultat så var det klart sen. Så nu borde det inte vara några problem att kunna springa deras första nationella liga.

/Thomas

Tuffa beslut

Så nu är jag tillbaka i Granada så rimligen borde bloggen återupptas den med. Först måste jag erkänna att det var långt ifrån lätt att lämna Sverige för Spanien igen. Väl här har det dock känts bättre igen så nu laddar jag hårt för att hinna uppleva så mycket som möjligt resten va min tid här.

Dock har veckan varit långt ifrån lätt och idag har jag varit tvungen att se sanningen i vitögat och inse att jag inte kommer att klara av kursen i matematisk fysik. Inlämningsuppgifterna från första delen av kursen skulle in idag och jag kan inte se hur jag skulle lyckas lära mig det här tills tentan som till på köpet är den första jag har. Så fokus får hamna på de 4 andra kurserna där jag har en ärlig chans istället. Det känns fruktansvärt surt för mig som aldrig kuggat en teknisk/naturvetenskaplig kurs förut men jag tror att det är det smarta att göra för mig.

/Thomas