Veckans låt: My favourite game med The cardigans

Inne på veckans sista 5 minuter (fastnade framför Howl's movin castle) ger jag en låt som anknyter, till en av mina favorit kvällsaktiviteter här i OL2.
Det handlar om bräd och kortspel, just ikväll Viking och Dominion, eller varför inte Munchkin som gått mycket förut.

Låten är My favourite game med The Cardigans.

Spotify


God natt

/Thomas

Iaktagelse

En snabb iakttagelse så här innan läggdax.
Sen jag kommit till Linköping har jag gått från att vara ganska lång och smal till att vara rätt stor och kraftig. Rent fysiskt har inget hänt men personerna i min omgivning har förändrats. Hemma i Uppsala kunde man på tävlingar jämföra sig med de hårda grabbarna som bröderna Troeng, Henrik Löfås och Thomas Stenström och komma fram till att jag var ganska tanig. Här i Linköping tycks alla hålla en annan skala, till exempel är jag tyngst i korridoren med 10 kg marginal. Det hela gick upp för mig under kvällens rockjumpa i den spegelfyllda studion.

Godnatt

/Thomas

Staffan Ek

I min odyssé genom korridoren har jag nu kommit fram till Staffans rum, men var är Staffan?
Den frågan har vi hunnit ställa oss många gånger, till exempel när brandlarmet gick och det dånade i mitt rum så att jag trodde jag fått tinitus. När alla väl var ute upptäckte vi att Staffan saknades. Då ligger han fortfarande och sover. Av en helt annan anledning spelade (tills det kostade henne ett korsband) Linn i inebandylaget "Var är Staffan?"

Staffan har den mest kommersiellt gångbara meriten i korridoren, ett junior-SM guld på 5000m löpning tiden var 15:13, Han är alltså inte orienterare utan friidrottare och en duktig sådan till på köpet.

Staffan är en med OL2-mått mätt reserverad kille, det vill säga att han inte är fullt lika benägen att sitta hela kvällarna och snacka om massa strunt som resten av korridorsinvånarna. När han sen pratar så står han för korridorens bredaste dialekt med sin skånska. Klubbadressen är Björnstorps IF. Allra mest laddad blir Staffan när det handlar om fotboll och då framförallt Malmö FF.

Det var det om vår snabbspringande skånepåg.

/Thomas

Veckans låt: Whataya want from me med Adam Lambert

Veckan har innehållit mycket trevligheter och många saknade vänner som jag inte sett mycket av sen flytten till Linköping. Men på fredagskvällen var det ett mycket längre lucka i kommunikationen som täpptes till när jag gick på Christoffer Cambroneros maskerad. Jag och Chris har hängde ihop hela sexårs och grundskolan utom en period mellan någonstans i ettan och någon gång i trean. Sen kom gymnasiet och senast vi träffades någon längre tid var kulturnatten 2006. Nu är jag fast besluten om att inte låta det gå 4 år innan vi ses igen.

Nu är det här veckans sista inlägg och ännu ingen låt, så hur fixar jag det. Jo på Chris fest var en av hans kompisar utklädd till Adam Lambert och Whataya want from me är absolut ingen dålig låt så den tipsar jag om. Visserliggare lär alla som har radio hört den förr, men om du mot förmodan levt i en skokartong förra året så lyssna in den.

Spotify


/Thomas

Viktor Larsson

Nu har det blivit dax att presentera korridorens nästa invånare. Den självklara ledargestalten Viktor Larsson. Runt honom händer det alltid något och han har alltid en lösning på allehanda problem nära till hands. Samtidigt är det läge att passa sig lite för när Viktor blir sur kan man räkna med ett väldigt långt och framför allt argt inlägg någonstans.

Viktor tävlar i orientering för Hagaby GOIF och är väl meriterad med till exempel en 3.e plats på o-ringen 8 s efter segern (tufft att spurta mot Johanssonbröderna) I skolan pluggar Viktor Masiknteknik och i korridoren är även han en orginalare.

Viktor stod också för en god insatts när han i årets beermile tog hem den åtråvärda trofén Se bild) till OL2:an, det kändes bra att jag inte förstörde korridorens segersvit genom att flytta in istället för den svenska mästaren.

Viktor cyklar gärna landsvägscykel eller åker rullskidor när löparskorna känns för välanvända. Och skor har han många, av våra 3 skobokhyllor fyller han en på egen hand.

Åter igen tvingar jag göra min företrädare besviken och inte veta vad jag egentligen ska kalla Viktor men jag ser fram emot ytterliggare en uppläxning i OL-2:an historia.

/Thomas

Varning för gnäll

Just nu sitter jag framför datorn (Ok det var ganska självklart) och känner mig ensam och övergiven.

Anledningen till det är att jag sedan jag kom hem i lördags bara träffat Hanna och Nilkas + övriga på Thorträningen av alla människor jag ville träffa. Jag kan förstå att folk har fullt upp med sina liv så jag är inte sur på någon men ikväll var jag inställd på tentafest med Vale och Dannes IT-polare. Sen blåses det hela av på grund av att de inte är taggade. Inget fel på det men synd om mig ändå som blev hemma ikväll igen.

Till på köpet kan jag inte komma på vad jag ska ha för utstyrsel på Chris maskerad.

/Thomas

19/10

Idag har jag varit och gjort vetenskapen en tjänst genom att ställa upp för "Familijestudien" som följde upp några mätningar som gjorts för 10 år sedan. På köpet fick jag veta nödvändig fakta som att mitt blodtryck är 126/54 och att jag till 10,9 % består av fett.

Annars har jag köpt ett par kängor och sprungit Nattorientering med mina gamla träningskompisar i Thor.

Som ni hör har jag det inte värst hektiskt, men det är ju därför jag har tagit lov.

/Thomas i vetenskapens tjänst

Veckans låt: Not ready to make nice med Dixie Chicks

En läsare vet varför, resten av er kommer för alltid få undra.

Spotify


Kan jag hjälpa dig med något vet du var jag finns.

/Thomas

Lov

När man börjat på universitetet och inte har några riktiga lov längre gäller det att sno åt sig den tid man kan. Det har jag precis gjort genom att prioritera bort kontrollskrivning i Linjär Algebra för en vecka hemma i Uppsala. Nästa vecka kommer jag i princip träna, plugga spanska räkna en aning LinAlg och träffa alla de kompisar jag hoppas att jag har kvar här i trakterna.
Känner just du att du vill träffa mig den här veckan är det bara att höra av sig.

Bokningslista:
17/10 Mormor och morfar (heldag)
18/10
19/10 Thor-träning (kväll)
20/10
21/10 Träning med Niklas? (förmiddag)
22/10 Fika med Terese och Helena (eftermiddag)
Chris Haloween fest (kväll)
23/10 Storasyster Sofia (dag)

Och om ni inte anmäler er självmant finns det en risk att jag kommer efter er istället.

/Thomas

Andreas Valegård

När "gänget" har splittrats på stan promenerar jag nästan alltid omvägen till polishuset för att ta bussen. Varför? Jo för då får jag sällskap med Vale en stund till. Här får vi en stund att analysera våra liv eller bara prata om vädret. De samtalen har jag kommit att värdesätta högt.
Andreas "Vale" Valegård dök som så många andra av mina vänner upp i gymnasiet där jag lärde känna en osäker kille som var rädd för nästan allt. Sen skedde något, i takt med att han odlade lockar (till vänster) växte även hans självförtroende till oanade höjder.
Numera är Vale en kortklippt IT-student med ett stort självförtroende och många vänner, hanns oefterhärmliga humor roar många.
Genom gymnasiet har vi hunnit med mycket, bland annat har det spelats in film i tid och otid. Vale har i möjligaste mån försökt hålla sig bakom kameran men när vi lurat fram honom i rampljuset har han bland annat varit spansk TV-kock och en oväntat rik fattiglapp Framför allt har Vale dock varit drivande i manus etc. Man kan lugnt säga att utan Vale skulle det aldrig funnits något capsula azul, jag vågar nästan sträcka mig så långt som att det inte skulle ha blivit något "gäng" utan Vale. På något sätt har han som världens kanske minst tippade gängledare (Håller ni inte med Borg danne och Hanna?) sett till att vi blivit så tighta som vi är och att det är just vi av alla knäppisar man kunde ha tussat ihop i NV1a-3b som blev "gänget".

/Thomas

Veckans låt Sweet home Alabama

Ytterligare en vecka är tillända utan att jag hunnit skriva ett välplanerat Veckans låt-inlägg. Med tanke på att jag den här helgen har varit hemma på riktigt för första gången sedan jag flyttade drar vi till med den otroligt klyschiga Sweet home alabama med LynYrd Skynyrd. Ska försöka vara lite mindre upptagen så att jag kan ägna inläggen lite mer kärlek än den här stackarn fick.

Spotify


/Thomas

Pannlampsproblem

Nu sjunger min pannlampa verkligen på sista versen. Igår på LOKs nattcup kunde jag knappt se fötterna framför mig. När jag provade med Källes lampa insåg jag att det var mitt batteri som spökade, så nu är det på laddning. Dock känns det som läge att skaffa en ny lampa i vilket fall, jag hade inte bra lyse alls inte i början av loppet heller. Jag känner att jag behöver en lampa till den kommande vintern eftersom jag som vanligt behöver köra teknik och på vintern är det nästan alltid mörkt.

/Thomas

Veckans låt: Stad i ljus med Emil Sigfridson

Stad i ljus, i ett land utan namn.
På HG:s dansgolv står en ring av människor och skrålar med efter förmåga.
På min vänstra sida har jag Klara från Yvette och på min högra Viktor från korridoren. Resten av ringen består av andra Vilsare samt andra som likt nattflyn mot en lampa sökt sig mot den goda stämming som 20ich orienterare på ett dansgolv utstrålar. Här slutar gårdagskvällen och Das höstfest mycket trevligt. Det var den bästa festen hittills i Linköping utan att påstå att fester under nolle-p eller overalls invigningen var tråkiga.

Och låten att förknippa med kvällen är just Stad i ljus med Emil Sigfridsson.

Spotify

Nästa vecka utlovar jag ett inlägg om Emil, jag ska bara få till ett bra avslut, och sen ligger Vale illa till för nästa inlägg.

/Thomas