Läger

I Lördags ifrågasatte Moch mitt omdöme när jag förklarade att jag skulle vara och borta och träna under Halloween. Det är ju så mycket fester, var hans argument. Men nej, jag skulle aldrig prioritera bort läger för att festa. Dels kommer inte festande ta mig näramare mitt stora livsmål men framför allt så är att åka på läger det absolut roligaste jag vet. Inte ens vår skiva, den ultimata festuplevelsen så här långt, var roligare än den förljande helgens Sundsvalls resa, som visserligen var årets läger höjdpunkt (hitills) tillsammans med o-ringen.
Ska jag vara ärlig så är en del av min dröm om att bli bäst i världen en dröm om att få åka med på VM och andra landslags läger.

Och imorgon ska jag åter iväg. Denna gång bär det till Torsby med skidorna. Vi ska åka i deras skidtunnel och komma mer förberäda än någonsin till årets snö sesong. Jag ska tänka på er som är hemma och festar på lördagskvällen när jag själv sitter i någon stuga och har träningsvärk. Och om känner mig själv kommer jag inte vara särskillt avundsjuk.

Hoppas att ni alla får göra det ni älskar mest i helgen. Det ska jag göra.

/Thomas

Veckans låt: River flows in you me Yiruma

När man ska slappna av finns det inget som instrumental musik. Och när det kommer till instrumental musik vet jag inget som är så vackert som River flows in you med Yiruma, en syd korean och engelsman som (så vitt jag kan avgöra) spelar piano med en perfekt teknik. Det är i alla fall ren njutning att lyssna på.

Spotify och Youtube.

/Thomas

NV3b goes manga: Del 30

Danniboi eller Daniel Wedin är mannen som är bra på allt. MVG i alla ämnen, bra på alla sporter, bra på instrument, snyggt klädd, grym på TV-spel, har en vacker och charmig flickvän, en schysst skådespelare och alltid med ett roligt skämt på lager. Danne är inte bäst på något men han är bra på allt. Jag är vassare i matte, Viktor är bättre på svenska och Edehult spelar fler instrument men det finns ingen som ens är i närheten av att vara lika allround som Danniboi.
Att vara bra på allt får mig att tänka på Hatake Kakachi från Naruto. Han kanske inte är lika smart som Shikamaru, slår lika hårt som Naruto eller har en lika stark Sharigan som Sasuke men det finns ingen som kombinerar så många bra egenskaper som han. Och precis som Danne låter han inte med en min vissa att han anstränger sig för att åstadkomma denna fantastiska bedrift. Tvärt om verkar de båda alltid mycket avslappnade med en "det löser sig" attityd. Och det finns ingen situation som de båda inte finner sig i på direkten.

Danne, lika mycket som Naruto och de andra beundrar Kakachi kommer jag alltid beundra dig.

/Thomas

Veckans låt: Overrated-Everything is med Less than Jake

En dag sätter jag mig framför datorn. Spotify är redan igång och på skärmen har någon slagit upp Less than Jake, ett för mig helt okänt band. Jag börjar spela första låten och inser att det här är bra. Jag gör något annat och efter kanske en kvart dyker låten som verkligen kom att sätta sig på min hjärna upp. Overrated. Lugn men ändå punkig, humoristisk men ändå med ett vettigt budskap.
Låten tycks ur vissa aspekter handla om mig och även om jag inte kan ha en aning om vissa saker och en del saker är helt fel ur min synvinkel.
Här kommer lite exempel:

"Every body is so afraid to be different
Please excuse me now if I don’t get it"
Här håller jag helt med låtskrivaren.

"But I think sex is overrated
So is always getting wasted"
Detta kan jag inte gärna veta vad jag ska tycka om i och med att jag varken har haft sex eller druckit alkohol.

"How can I be satisfied when everything is overrated?"
Detta är titelraden och den enda raden i låten som jag vet något om som jag inte håller med om. Jag är nöjd med mitt liv för alla mina vänner, familjemedlemmar och träningskompisar är bäst och gör mitt liv bäst med.

Lyssna in denna underbara punkpop låt på spotify eller på youtube.

/Thomas

Årets sista tävling

Idag har jag sprungit den sista "riktiga" tävlingen för året. Det gick OK.
Därmed blev det ett OK avslut på en OK säsong tävlingsmässigt. Trotts att det kanske har varit den säsong där jag har haft stora problem med min träning
Jag har gjort de bästa resultaten någonsin och om jag bara får vara hel och frisk lovar jag att de kommande säsongerna ska bjuda på mycket mer än OK. De ska bjuda på fantastiskt och otroligt, det är mitt mål och jag lovar att jag ska göra allt i min makt för att uppfylla det.

/Thomas

NV3b goes manga: Del 29

Här kommer den kombon jag fått fundera på allra längst. Det betyder inte att den är den allra bästa utan snarare tvärt om. Det är en nödlösning som heter duga men jag ska göra mitt bästa för att knyta ihop den här säcken.

Jag vill inte sticka under stolen med att anledningen till att jag har haft så svårt med Arife Baysals inlägg är att jag (tyvärr) inte tycker mig känna henne så bra. Men jag vet att hon oftast har ett leende på läpparna och att hon väldigt gärna vill ha sin vilja igenom och vad passar då bättre än att slå ihop hennemed en äkta prinsessa, Nefertari Vivi av Alabastra en öken ö i One Piece. Bara för att Vivi är en prinsessa ska ni dock inte tro att hon bara sitter på fina middagar och håller hov, nej nej. Här har vi en mycket hårt arbetande individ som gör nästan vad som helst för att skydda sitt land. Arife är också (tror jag) en mycket lojal person som inte skulle låta något som skadade hennes vänner gå ostraffat.
När vi Vivi först dyker upp i serien är det som Miss Wensday, en agent för det onda "barockbruket". Det visar sig dock att hon ientligen är undercover och spionerar på Barockbruket för Alabastras räkning. Vi har också lärt oss att Arife ientligen inte heter Arife utan istället Jian, eller hur var det det var med det ientligen.
Som person är Vivi lugn och samlad även om hon kan bli panikslagen i stressade situationer, det samma tycker jag gäller Arife.

Så nu har jag gjort ett tappert försök att binda ihop detta inlägg om en fantastisk men för mig sorgligt okänd människa.

/Thomas

NV3b goes manga: Del 28

Titta på killen till venster är han inte snygg så säg. Det är inte underligt att vår egen Burk (eller i Arams fall kastrull) är alla singeltjejers drömkille. Under gymnasietiden har Sebastian Borg haft fler flickvänner än någon annan i klassen. Efter 2:an såg det dessutom ut som om han skulle få fler tjejer än alla vi andra killar i klasen tillsammans då han haft Ylva, Hanna (inte den lilla jobbiga typen utan en annan Hanna) och Veronica medan resten av oss hade fått ihop 2 Danne med Emma och Vale med Hanna (den lilla jobbiga typen) men som tur var klarade vi oss från total förödmjukelse under 3:an tack vare en stark spurt av Gustav (Amira), Arvid (Effie), Ludvig (Julia) och Walter (Amanda) medan Burken "bara" haft Linda.

Utanför klassen däremot finns det killar som mycket väl kan matcha Borgs förförelse tempo. I Fairy tail fanns till exempel Loki (killen på den högra bilden). Loki ses allt som oftast omgiven av trånande tjejer och trycks ha tid för alla (utom Lucy) Han är cool och laidback precis som Borg, och när det utbryter en fight är han alltid redo precis som allas vår älsklings Burk.

Men Loki bär på en mörk hemlighet och kanske, men bara kanske, är Borgs intagande leende också bara en fasad, nu tror jag faktiskt inte det men det lät dramatiskt.

/Thomas

En annorlunda helg

Den här helgen var jag i falun på daladubbeln med silva juniorcup. Men i Falun är inte allt som vanligt. Här är några väldefinierade olikheter.

Vi ankommer till falun och beger oss in på stan för att äta middag, jag beställde en clazone på pizzeria Maestro. Till min förvåning fick jag den serverad med sallad och 2 olika såser (en tomat- och en kebabsås) en mycket positiv konstighet.

Efter att ha ätit promenerade vi upp till vårt vandrarhem (beläget bakom hopptornen dvs högt upp) vi hittar en långsmal röd träbyggnad som helt plötsligt övergår i en stor gul stenbyggnad. när vi kommer in i vandrarhemmet guidas vi till vårat rum som ligger granne med en bildsal!! Byggnaden är alltså kombinerad vandrarhem och skola. Mycket mycket konstigt.

Till finalen av Silva juniorcup är bara 32 löpare anmälda så jag får springa (60 bästa anmälda får det) en aning förvirrande enligt mig.

Jag går i mål 22:a och ska där med få cup-poäng det har jag inte fått däremot har de delat ut poäng till Niklas som kom 26:a, konstigt och irriterande.

Sen ägnade vi kvällen att göra Danholn, den lilla byn som skolan (en helt normal skola) som vi bodde på låg i.

Sen har vi de vanliga konstigheterna som förknippas med daladubbeln som att ett par sprang utklädd till (en) dalahäst, och att man sprang förbi Musse och Mimmi i skogen, vart anfallna av terrorister och militära 16 åringar. Men det var som sagt inte oväntat bara konstigt.

/Thomas

The Wombat game

Bland den musiken som jag fick av Andreas under gymnasiet finns "The Wombats proudly present ... A Guide to Love, Loss & Desperation" En skiva av The Wombats (suprise) efter att ha lyssnat på den ett antal gånger har jag insett att alla låtar med ett par få undantag handlar om tjejer han vill ligga med, har legat med eller en gång i tiden ville ligga med. Det har givit mig iden till Ett spel som jag kallar The Wombat game.
The Wombat game skulle i min mening göra sig väldigt bra i en serie som How I met your mother (jag skulle dock bli mycket uprörd om någon provade den i verkligheten, det är inte direkt en snäll sak att göra) dessutom blir det ett mycket underållande blogginlägg i mitt huvud så jag tänkte överge mina moraliska betänkligheter i underhållningens namn.
I korthet går det ut på att ligga med alla tjejer på albumet under så kort tid som möjligt. Så här blir det enligt mig.

Låt 1: Tales of girls, boys & Marsupials
En skum intro låt på 1:10 som inte har några ord som inte ingår i titeln. Ingen tjej här alltså.
Låt 2: Kill the Director
Handlar om en tjej som gör en så nervös att man inte vågar erkänna att man gillar henne, jag är inte helt säker här men jag tolkar det som att hon är nån typ av filmmänniska. Alltså den första tjejen på listan är en tjej i filmbranchen.
Låt 3: Moving to New York
Handlar om att killen som sjunger inte kan sova så han flyttar till NY, där han kan parta och ragga hela natten. För den här låten tycker jag att vilken NY tjej som hellst duger.
Låt 4: Lost in the Post
Handlar om ett förhållande som vittrar bort eftersom det inte sköts ordentligt. Även här (Som i Kill the Direktor) är detaljerna om tjejen sparsama, så för att få något att gå på tolkar jag titeln som att tjejen jobbar som brevbärare.
Låt 5: Party in a Forest (Where's Laura?)
Handlar om att han känner sig malplaserad på ett rave men vill ha tag på Laura. Här ska man scora med en Laura som man antingen kan koppla till ett rejv eller i nödfall till skog på något sätt.
Låt 6: School Uniforms
Handlar om Luise som han var kär i som liten. Uppgften på denna låt är en Luise som gått i samma skola som en själv.
Låt 7: Here Comes the Anxiety
Denna låten är helt tjejfri (!!!) tror man först och den handlar istället om att han är rädd för att var ensam. men så slänger de in ett stick om en tjej som uppenbarligen står på en scen. Alltså har vi något här med.
Låt 8:Let's Dance to Joy Division
Även här vill han hitta någon, men här hittar jag inga som hellst spår av vem det är så jag lämnar den platsen blank.
Låt 9: Backfire At The Disco
Handlar om en fin dejt som spårar ur och hon ger honom en örfil. Så vad tror ni om att få till det med en tjej som givit en en örfil.
Låt 10: Little Miss Pipedream
Handlar om en tjej som jobbar på en tandläkarmotagning.
Låt 11: Dr Suzanne Mattox PhD
Vad säger inte titeln. Dock tycker jag att det blir för mycket med efternamnet, En Susann med en PhD blir svårt nog.
Låt 12: Patricia the Stripper
Åter igen säger titeln allt.
Låt 13: My First Wedding
Om ett bröllop där han legat med bruden och känner sig lite avis på killen hon gifter sig med. alltså avslutas spelet med en gift kvinna.

Nu vill jag göra som brainiak och sätta upp en stor skyllt.


/Thomas

Älgjaktspremiär

Jag skulle själv aldrig få för mig att ge mig ut i skogen i nattmörkret och smyga ut till en liten koja där jag sedan knäpptyst väntar på soluppgången (varför ska man det när man kan jaga reflexstavar?) Men det betyder inte att dagens älgjaktspremiär gått mig obemärkt förbi. I min familj finns det nämligen en person som anser att Älgjaktspremiären är mycket viktigare än midsommar och jul tillsammans. Det är föga överaskande min far och hans passion påverkar oss ointresserade på mer än ett sätt.

En del saker är ganska självklara som att pappa är borta på dagarna i ett par dagar och att vi allt som oftast har älgkött i frysen. Men det är en av de mer oväntade konsekvenserna som har fått mig att anse att Det här inlägget är värt att skriva. Igår följde jag nämligen med på något som jag tror är minst lika viktigt för pappa som själva jakten, Provianterings färden till kvantum. Nu undrar ni kanske vad som är så kul med att handla mat men då har ni inte förstått vad det handlar om. Pappa ger sig in i butiken som en liten pojke som pekar på allt han vill ha, med skillnaden att pappa har råd att köpa det. Man kan se hur det lyser ur ögonen på honom när han lägger vantarna på en conjacksmedwurst eller när han stoppar i 7 olika sorters bröd i kundvangnen. Han bunkrar smaksatt yoghurt och grillad kyckling. han hamstrar kex och godis. Så konsekvensen för oss andra är att den här veckan finns det extra mycket godsaker hemma att snylta av och man får inte ens dåligt samvete. Mycket trevligt.

För övrigt förflöt jaktens första dag utan att de såg någon älg, men de hade säkerligen flera givande fika pauser.

/Thomas

Veckans låt: Concrete angel med Martina McBride

Jag har solen i ryggen och vinden i mitt hår, men här slutar likheten med Uno Svenningssons Vågorna för jag är inte på väg till stranden utan står och tittar på min brors skolavslutning. Upp på scen kliver en tjej och börjar sjunga summertime (med Billie Hollyday), jag drömmer mig bort till min egen avslutning då Solange sjöng samma sång. Jag vaknar när tjejen har bytt låt och framför en för mig obekant ballad. Jag grips av Johans (min gamla klasslärare) vemodiga piano ackompanjemang och hur starkt tjejen på scen verkar leva sig in i låten. Jag tänker direkt att jag måste kolla upp den låten när jag kommer hem.
Väl hemma framför datorn hittar jag låten och lyssnar på den sorgliga texten den lilla misshandlade flickan som kämpar sig genom livet och jag blir riktigt rörd. Jag har aldrig börjat gråta av film, musik eller annan media, men aldrig har något tagit mig så nära som den här låten. Har ni inte hört Concrete Angel förut är det ett måste.

Ni hör den på spotify eller Youtube.

/Thomas

NV3b goes manga: Del 27

David Angerbjörn, en man med mycket lite hår men ett stort hjärta. Det tror jag i alla fall, efter som hans konversationsbenägenhet är... norrländsk har han sällan uttryckt sina känslor för andra levande varelser (förutom ett gäng svettiga busar på is). En annan man av få ord är Hyuga Neji (från Naruto). Neji är ett geni som mycket tidigt kunde bemästra svåra tekniker. Han är också en tvär och bitter liten man, (eller var det Angerbjön) som inte vill något hellre än att ta hämd på familjen Hyugas huvudhus för att de alltid förtryckt de som tillhört familjens underhus. Det brukade i alla fall vara så, på den tiden då han trodde på hämnd och på att man inte kunde förändra det man var född till, om man var ett geni måste man vara bäst, om man inte var det var man dömd att alltid förlora. Denna förvridna syn på livet bankade Naruto (bokstavligt talat) ur honom på examensdagen.
Det som Angebjörn brukade göra var att sjunga lovsånger till gud och anse att skolinspektionen var sänd av djävulen. Det han brukade tro på var Livets ord och de som bankade det ur honom (lite mindre bokstavligt) var ett gäng gudsförnekande datanörder.
Så nu är det 2 förändrade krigare vi möter, lite mänskligare men fortfarande lika ordkarga (och i Angerbjörns fall är det kargt på lite andra ställen med).

/Thomas

NV3b goes manga: Del 26

"FAN vad cool han är! The one and only!! (PS: Ge mig kakor)"
Åter igen börjar jag inlägget med ett citat av den gode Arvid, (se del 22) fast den här gången förstår jag det inte. Jag förstår varken vad som är så coolt med Ari eller vad det här med kakorna handlar om. Är Aris pappa bagare eller är det bara ett internskämt?
Nu får ni inte missförstå mig jag vill inte Ari något illa, jag förstår bara inte varför alla tycker att han är så cool. Att ha Ari på positionen som klassens cooling är för mig lika ologiskt som att ha en arkeolog på ett piratskepp.
Det här ska föreställa en smidig övergång till att prata om det här inläggets biroll Nico Robin från One Pieces Stråhattspirater. Redan vid 8 års ålder var hon efterlyst för att på egen hand ha sänkt en hel flotta av regeringsskepp (ientliggen var det inte därför regeringen ville åt henne men så mycket spoiler behövs inte). Efter det har hon hankat sig fram i den undre världen (en likhet med Ari som gått i stenhagenskolan) Innan hon av någon anledning hakar på Luffy (som ju faktiskt också är kriminell om man ska hårddra det) och hans piratgäng i jakt på nya äventyr.
Nico Robin (hela hennes namn används av någon anledning) gillar att ha ett finger med i allt som händer, eller varför inte en hand eller fot. Nico Robin har nämligen ätit en djävulsfrukt som gör att hon kan få kroppsdelar att växa ut var hon vill både på den egna kroppen och på andra ytor. Något som kan vara mycket användbart för att tillexempel avväpna alla fiender på ett skepp samtidigt. Jag tror att Ari har legat bakom mycket mer än det som har framkommit i NV3b.
Ari är en man av få ord, precis som Nico Robin och för alla andra som anser att Ari är precis så cool som jag inte förstår att han är så är Nico Robin så cool.

Det här inlägget vart ju inte så tunnt som jag befarade men nu är en av de 5 kvarvarande utan karaktär efter som jag bytte Aris precis innan jag började skriva (lungn den var ingen vidare match i alla fall) så nu måste jag snabbt tänka över den situationen.

/Thomas

NV3b goes manga: Del 25

"Det där har jag jobbat hårt med." Har ni någonsin hört Johan Andersson (eller Sanji från one pice för den delen) säga så?

Trodde väl inte det. Jag tror bestämt att de här figurerna aldrig någonsin har ansträngt sig på riktigt, i alla fall inte när det inte gäller matlagning (Sanji) eller WoW (Johan). Trotts det hävdar sig båda riktigt bra när det kommer till de sammanhang där de oftast syns, Johan kan nästan matcha en hårt arbetande Marcus i matte och fysik medan Sanji i ett slagsmål nästan håller jämna steg med Luffy (som käkat en djävulsfrukt) och Zoro (som ser sin stridskonst nästan som en religiös fanatiker ser sin religion) och trotts att de sällan har något snällt att säga om någon (utom kanske till snygga tjejer) saknar de aldrig vänner.

Ja trotts att Johan är full av synism, elakheter och en stor dos lathet tycks alla (inklusive jag) gilla honom. Jag vet inte hur det gick till men så är uppenbarligen fallet.

/Thomas

NV3b goes manga: Del 24

Oj oj redan del 24. Om jag ska vara ärlig trode jag alldrig att jag skulle gå så fort. Frekvensen på mina blogg inlägg har varit otrolig under den här perioden och jag är mycket orolig över vad jag ska fylla bloggen med när serien är slut. Men nog med mina grubblerier och över till dagens huvudperson.

Elisabeth Westerlund är kanske den snällaste personen jag känner och med tanke på att NV3b i allmänhet känetäknas av synism och personlighetskränkande skämt, deffinitivt den snällaste Nv3b:aren. Hon har sällan eller aldrig något ont att säga om sin omgivning och allt som oftast bär hon ett leende som bara skriker "Jag är jätteglad, och tycker jätte mycket om er alla" Trotts att hon inte säger så mycket tror man sig veta att hon inte vill en något ont.

Tony Tony Chopper är en ren (en sån med klövar och horn som bor i norrland) som fungerar som läkare bland Stråhattspiraterna. Att han ser ut som han gör (och att han pratar) beror på att han ätit människodjävulsfrukten så numera är han till hälften människa. I alla fall så drömmer Chopper om att kunna bota alla sjukdommar i hela världen, och vad kunde vara snällare att drömma om. Chopper är en mycket omtänksam person och alla han träffar tycker att han är jätte söt. Han avskyr att slåss. Han vill inte skada någon och dessutom tror han inte att han kan. Där har han fel han, liksom alla andra i besättningen, är en grym kämpe om det verkligen gäller.

Jag tror att det gäller för Elisabeth också, att hon inte riktigt tror på sig själv. Förhoppningsviss ska ett år av att klara sig själv i Spanien få bukt med det. Om inte får jag helt enkelt säga det rakt ut. Du är bra Elisabeth och du kan klara vad som hellst.

Jag vill avsluta med att tacka Elisabeth för att ha fört in så mycket mjuk vänlighet i vår annars ganska hårda klass. Det var en mycket vällbehövlig motvikt. Och en sak till om din likhet med Chopper är något att gå efter så tillverka inga egna piller för eget bruk och framför allt: Använd inte mer än ett i taget.

/Thomas

NV3b goes manga: Del 23

Finns det något manligare än att framföra en corrvett man själv har varit med lagat. Till och med Elfman från Fairy Tail hade varit imponerad. Men nu är det inte för Marcus Nystad-Öhmans stora manlighet som jag valt att likna honom vid Elfman.

Elfman är lillebror till Mirajane (Del 9) och utövar samma typ av magi som henne. Det vill säga att han tar över krafter från de monster han besegrat. På grund av okända olyckor i det förflutna saknar självförtroendet att utföra en helkropps övertagning utan kan bara omvandla en arm.

Marcus har också lidit av hjärnspöken under tiden jag känt honom, trotts (eller kanske på grund av) att alla vet att han kan nästan allt drar han ut på att göra ett prov i det längsta för att få mer tid att plugga. Men när det väl kommer till kritan är han den allra bästa.

Trotts att Elfmans mod allt som oftast sviker honom så kommer även han när det verkligen krävs att kliva fram och ta sin roll, trotts att han är rädd att misslyckas och han gör det bra.

Utanför striden är Elfman en vänlig själ som är mycket omtyckt av alla (även om han ibland drar manlighet ett snäpp för långt). Inte heller Marcus är det någon som tycker illa om och vi vet att han alltid kommer vara bäst. En dag kanske han själv vågar lita på att han är det också.

/Thomas

Veckans låt: Guilty pleasure med Cobra Starship

"I came here to make you dance tonight" så börjar den. Och det passar mig perfekt. Om något är roligare än att dansa är det att få någon annan att göra det.

Guilty pleasure är en frenetisk pop rock låt man inte gärna kan låta bli att digga med i. Åtminstonde är de var jag tycket. Med shyssta gitarer enkla trummor och ett och annat tecnoljud satte den sig direkt på min hjärna och lämnade den inte på en vecka efter att jag först hittat den på en samlingsskiva vi namn "It's a missery busieness" (som ni kommer att höra mer om senaer i den här serien)

Låten hörs på spotify eller youtube

Ja det får vara allt för nu borde jag gå och lägga mig om jag ska orka upp och jobba imorgon.

God natt

/Thomas

Kårlegsinvigning med problem

Igår skulle jag inviga mitt kårleg genom att gå på eftersläppet till teknolog gasquen på norrlands. Redan när jag vaknade klockan 6 var jag taggad. Jag jobbade (på citymail jag vet inte riktigt om nyheten har nått bloggen än) sen kom jag hem och gjorde mig i ordning.
Klockan 8 (på kvällen om ni inte förstod det) träffade jag Borg utanför s-närkes där vi träffade Hanna som jobbade i baren. Det var kul att se henne men vi lämnade snart S-nerker på grund av bordsbrist. Istället satte vi oss på upplands och Borg tog 2 och en halv öl (han var mycket besviken över den förlorade halvan) medan vi snackade med en hypersocial apotekare. Mycket trevligt var det.
När vi kommit till norrlands var vi tvungna att vänta på den indiske isbjörnen, som blivit försenad, men det gjorde inte så mycket för när vi kom in på norrlands hade datapojkarna och Walter ändå inte ätit färdigt.
Sen startade en mycket trevlig fest även om jag ägnade en hiskerlig tid åt att leta efter folk som tycktes försvinna så fort jag vände ryggen till. Dessutom sprang alla in på dansgolvet när en för mig helt okänd låt började spelas. Och alla verkade kunna rörelserna det hade nog fått ett alderles eget blogginlägg om jag inte råkat ut för kvällens stora missöde.

Jag hade börjat fundera på att börja gå och hämta jackan för att hinna med bussen, då tar musiken oväntat slut och plötsligt är jag inte den enda som ska hämta jackan. Jag hamnar långt back i folk hopen som trycker sig mot garderoben och hinner helt enkelt inte fram förrens efter att bussen har gått. Det hela var mer än en anning stressande, men det kunde ha varit mycket värre. Dels är det ju inte så ofta man får vara så nära vackra flickor men framför allt så blev stäminingen aldrig särskillt farlig då de flesta behöll en trevlig fasad i tumultet. Jag småpratade med en apotekar kille (igen det verkar vara ett riktigt socialt släckte) och en Geovetenskaps tjej. Det hade varit mycket trevligt om det inte vore för det här med den missade bussen.
Som tur var förbarmade sig Borg över mig och lät mig sova på soffan hemma hos honom. Han blir lätt veckans hjälte för det. Så när jag hörde att någon rörde sig klockan 7 på morgonen gick jag upp och begav mig hem. Jag skulle till mormor och morfar så jag kunde inte ligga kvar även om det varit skönt.

Nu är jag för trött för att avsluta det här på ett vettigt sett.

/Thomas

NV3b goes manga: Del 22

"varför är du så tyst men ändå så ball?" skriver Arvid om Caroline Törnlund på Facebook. Och nog kan jag hålla med honom, få utstrålar en sådan självklar känsla av lugn och ja... coolhet. Caroline lyckas utan att anstränga sig vara en minst lika stor gåta som någonsin Lasse eller Walter. Vad gör ientligen den här tjejen? Vad drömmer hon om? Och framför allt vem är det som gömmer sig bakom ytan av total coolhet? Kanske är hon cool rakt igenom? Vad vet jag.

Ett anat mysterium är Ten Ten från Naruto. Hon dök troligen upp i serien för att få ihop till jämna grupper av karaktärer och sedan har aldrig handlingen haft plats över för att berätta hennes historia. Man får aldrig veta mycket om Ten Ten förutom att hon är ruggigt cool och dessutom en vänlig själ.

När det blir dax att slåss är Ten Ten speciallist på kastvapen det fullkomligen haglar knivar, kaststjärnor och andra otrevligheter över hennes motståndare. Jag har rannsakat mitt minne ett otal gånger sedan jag innan jag började med den här serien efter tillfällen då Carro kastat saker på någon, det känns liksom som om det är något hon borde ha gjort, men jag kan helt enkelt inte minnas något. Kanske har det aldrig hänt utan det är bara jag som så gärna vill att det ska passa ihop.

Jaja trots allt är Carro något av det coolaste NV3b kan erbjuda och Ten Ten kan mycket väl vara en av mangans allra coolaste så jag tycker inte att det var en så dålig match ändå.

/Thomas