Älgjaktspremiär

Jag skulle själv aldrig få för mig att ge mig ut i skogen i nattmörkret och smyga ut till en liten koja där jag sedan knäpptyst väntar på soluppgången (varför ska man det när man kan jaga reflexstavar?) Men det betyder inte att dagens älgjaktspremiär gått mig obemärkt förbi. I min familj finns det nämligen en person som anser att Älgjaktspremiären är mycket viktigare än midsommar och jul tillsammans. Det är föga överaskande min far och hans passion påverkar oss ointresserade på mer än ett sätt.

En del saker är ganska självklara som att pappa är borta på dagarna i ett par dagar och att vi allt som oftast har älgkött i frysen. Men det är en av de mer oväntade konsekvenserna som har fått mig att anse att Det här inlägget är värt att skriva. Igår följde jag nämligen med på något som jag tror är minst lika viktigt för pappa som själva jakten, Provianterings färden till kvantum. Nu undrar ni kanske vad som är så kul med att handla mat men då har ni inte förstått vad det handlar om. Pappa ger sig in i butiken som en liten pojke som pekar på allt han vill ha, med skillnaden att pappa har råd att köpa det. Man kan se hur det lyser ur ögonen på honom när han lägger vantarna på en conjacksmedwurst eller när han stoppar i 7 olika sorters bröd i kundvangnen. Han bunkrar smaksatt yoghurt och grillad kyckling. han hamstrar kex och godis. Så konsekvensen för oss andra är att den här veckan finns det extra mycket godsaker hemma att snylta av och man får inte ens dåligt samvete. Mycket trevligt.

För övrigt förflöt jaktens första dag utan att de såg någon älg, men de hade säkerligen flera givande fika pauser.

/Thomas