måndag 27 september 2010

Niklas Reinholdsson

Nu har turen kommit till min äldsta vän, inte för att han är särskilt gammal han är född sent och får fortfarande inte gå på systemet, vilket han alldeles säkert är lite småsur för.


Jag träffade Niklas redan när vi var 5 och gick på 5-års grupp (jag var i alla fall där för att mina föräldrar insåg att jag kunde behöva lära mig umgås med andra barn efter att aldrig gått på dagis etc.) och jag vill minnas (notera ordet vill) att vi kom överens rätt bra redan då, det var inte så svårt när man mest lekte tagare. Innan våra vägar korsades igen skulle det gå 6 år av låg- och mellanstadie, men i högstadiet hamnade vi i samma klass, nördparadiset 7-9 G. Jag och Niklas stod för en sådan övertygande insatts i skolorienteringen att vi sökte oss till den äkta varan tillsammans.

Om vi går tillbaka till påståendet om att Niklas är min äldsta vän så kan man komma fram till det på olika sätt. Dels möttes vi väldigt tidigt och Niklas var en av de allra första jämnåriga jag någonsin "umgicks" med, sen är han faktiskt den av de vänner som jag umgås med regelbundet som jag känt längst sen jag förlorat kontakten med resten av högstadiegänget. Det som jag allra mest räknar är att jag anser att Niklas är den första person "Som jag kunde prata om något annat än tv spel med".

Niklas är en förunderlig person som gärna och relativt ofta byter stil, musiksmak och ansiktsuttryck (se bilden, tyvärr hittar jag inte så många av de stilar Niklas gått igenom) han är till skillnad från de flesta orienterare en riktig sammare och estet och han läser, med reservation för mitt minne, Kulturentereprenörsskap på Uppsala universitet.

Som orienterare är hans styrka att han är envis som ekorren i ice-age, och precis som ekorren råkar han ofta illa ut på grund av det och har gått igenom en hel del olika skador i sina dager. Just nu är han till exempel borta med trasig fot sedan han tvingat sig igenom SM-stafettens sistasträcka för att vi för första gången skulle få ihop en godkänd stafett, trotts att han tidigt trampat riktigt illa med sin sedan tidigare illa tilltygade fot.

Som vanligt i dessa inlägg finns det 1000 saker till att nämna men i läsbarhetens och sömnens namn låter jag det vara nu.

/thomas

Inga kommentarer: