Dan före doppare dan

Jullov!!
Nu är det äntlig här. Eller ja, det är redan inne på sin 3:e dag men nu var datorn ledig under en stund jag kände att jag ville sitta framför den. Hittills har jag ägnat jullovat åt att ta farväl av de jag kommer sakna i Linköping, främst Emma, tagit mig hem med en 100 l väska, en ryggsäck och ett skidfodral, åkt 2 pass skidor klippt mig och lite annat smått och gått.

Nu väntar jag på min favorit högtid på hela året. Jag är nämligen, trotts mitt inträde i seniorklasser, barnsligt förtjust i jul. I ljus i paket, i min släkt, i traditioner och mycket annat.

Sen ska jag in en sväng på stan och utmana de sista-minuten handlande för att uppfylla ett löfte jag gav till mig själv när det gick tungt i tenta-p. Jag ska köpa skyrim.

God jul till hela internet.

/Thomas

Trögt går det

Nu har jag tagit en liten paus i pluggandet. Tänkte att jag nog klarade mekaniktentan imorgon bättre om jag tog det lugnt nu än om jag hetspluggade till sista stund.

Idag är jag på jakt efter någon att springa distans med, det var så länge sedan jag hade ett vettigt distanspass. Det var faktiskt länge sedan jag tränade som jag ville alls. Förutom att tiden tas upp av tentor och annat har jag varit mycket nästan sjuk. När jag känner mig lite konstig utan att ha några riktiga symtom. Värst har det varit på intervallerna där jag börjat må dåligt 2 gånger i rad. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det heller. För för jag mår bra när jag inte tar i fullt lika mycket. Men sånt brukar vända, det är bara att hålla ut antar jag.

/Thomas

Jag ska bli bättre, någon gång

Här har jag inte varit på ett tag och det ser inte ens lika dant ut längre. Men jag måste säga att det fortfarande går bra för mig. Jag har till och med fått vinna något. Det var igår när det var wintercup, jag gillar att det tydligen är väldigt svårt att hitta till OL1.

Mycket har hänt

Hej kära bloggläsare!
Nu är jag ute på det världsomspännande nätet och härjar igen. Tystnaden från min sida har inte berott på att det varit dött här i Linköping snarare tvärt om. Sen senast jag skrev har jag blivit skadad, tillfrisknat (hoppas jag), köpt ny cykel, varit på korridorsmiddag, pluggat, labbat, försökt få tid att göra spanska läxa, skaffat flickvän, skrivit gyckel, planerat maskerad, försökt köa till snuttefilmans lagsläpp, lyssnat på klagomål om maskeradens tema, fått en ny korridorskompis och en hel massa annat. Jag ska försöka skriva lite oftare så jag hinner med att berätta om allt som händer.

Mest angelägna antar jag att ni är att få höra om nyss nämnda flickvän. Sen igår är vi nämligen överens om att det är så jag kan presentera henne. Hennes namn är i alla fall Emma och hon läser första året på M (civilingenjör i maskinteknik) och hon är, hör och häpna, inte orientere, inte än i alla fall :p. Jag träffade henne tidigt den här terminen som kompis till Amy (så klart så kom orienteringen in på ett hörn ändå) men det var först under Sjukhusfesten som jag det hettade till. Tack till Daniel (svåger) och Jill (korridoren) för att ha fått ut mig den kvällen. Sen dess har vi setts allt oftare.

Det var väl ungefär så avslöjande jag kände för att vara idag. Hoppas att jag hinner skriva snart igen.

/Thomas

Livet

Jag har ofta utnyttjat den här bloggen för att gnälla på min tillvaro, mig själv eller något annat. Men idag känner jag att det inte är så mycket att gnälla på. Jag är hel och jag tränar bra. Har snittat mer än ett pass om dagen sen 25-manna, jag bor med människor jag älskar och har jätte kul med. Jag läser en lagom utmanande och givande utbildning. Jag ska resa utomlands utan anledningen att orientera för första gången någonsin då jag besöker Frida i USA över nyår. Jag har skrivit första 5:a i en analyskurs. Och tro det eller ej, det finns till och med en tjej som tycks gilla mig på det där speciella sättet som en majoritet av den film musik och litteratur som någonsin gjorts handlar om.
Då kan jag ta bakslag som att det blir långa dagar i skolan och att jag fått min cykel stulen.
Jag önskar er alla att må lika bra som jag någon dag.

/Thomas

Tight schema

Den här veckan har så här långt varit mycket upptagen och någon riktig ändring på det ser det inte ut att bli så mycket ändring på det, så risken är att jag även i fortsättningen prioriterar sömn och träning framför bloggande. Men jag lovar att återkomma när jag har något kul att berrätta eller lite tid att fylla ut. Fram mot helgen kanske.

/Thomas

Besöksstatistik

Igår hände något oväntat, när jag hade övergivit pluggandet för att cykla hem och träna när pappa ringde. Vad vill han, tänkte jag innan jag svarade. Det visade sig att han var på elmia (jordbruksmässan) och undrade om han kunde titta förbi på vägen hem. Det tyckte jag förstås att han kunde (även om han rubbade mitt träningsschema) med sig skulle han ha Valberg.
Klockan 17:20 ca var han vid rydscentrum och jag sprang dit så fort jag kunde (jag hade ändå försökt hinna träna innan han skulle komma) det visade sig att Valberg inte bara var Janne utan hela familjen. Jag kan faktiskt inte påstå att Lydia, Ville och Vendela blivit stora (de har inte så mycket att brås på på den fronten) men de hade blivit gamla. Lydia går tydligen i 8:an och de minnen jag har av de barnen handlar om hur kul de tyckte att det var att rida på min, Roberts och Fridas rygg vid olika tillfällen. Jag har garanterat inte sett dem sen jag flyttade hit och kanske inte på ett bra tag innan det. I alla fall så duschade jag och sen gick vi och åt pizza. Det var mycket trevligt att ha besök.'

Så nu har listan över besökare jag tycker borde ha varit här minskat med 1. Kvar står dock Niklas, Vale, Hanna, Adrian, Danne och Borg. Även Terese, Helena, mamma och Robert är saknade som besökare (de 2 sistnämnda har varit här. Dock bara som flytthjälp) Martin är helt förlåten för att ha inte ha varit här efter som han bor i andra änden av Sverige. Sen finns det massor av människor som är mycket välkomna även om jag inte tror att jag kan påverka dem nog att någonsin komma hit.

/Thomas