Throat or thougt

Idag när jag försökte springa på kvällen drabbades jag av att det gjorde ont i halsen. Problemet med det, förutom att jag fick avbryta passet, är att jag inte vet hur vida det verkligen var halsen det var fel på eller om det är ett järnspöke fött ur min traumatiska upplevelse i tisdags.

Jag har dessutom svårt att bestämma vilket av alternativen som är värst så här nära o-ringen. Stackars mig.

/en grubblande Thomas

Hettan

Igår var jag med om något läskigt. På alliansträningen drabbades jag av vätskebrist alternativt solsting, jag kunde inte förmå mig att fortsätta på banan och tur var väll det. När jag började närma mig mål fick jag svårt att gå rakt, konstigt nog kunde jag jogga rakt i alla fall. När vi sen skulle bada frös jag istället.

Så nu vill även jag som vanligen är ganska bra på att hantera värme att det blir en sådär 10 grader kallare. Gärna med lite regn så att alla växter inte torkar bort.

/Thomas

Veckans låt: Uhn Tiss Uhn Tiss Uhn Tiss med Bloodhound Gang

Den här veckan har jag som jag redan berättat till stor del tillbringat i Varberg. Som en följd av det har jag även spenderat rätt många timmar i bil med Borg, Hanna och Danne. Den här låten hördes ett flertal gånger under färden och fick den att verka kortare. Med det fantastiska namnet Uhn Tiss Uhn Tiss Uhn Tiss blev Bloodhound Gangs låt lite av resans låt så självklart är det även veckans låt.

Lyssna speciellt efter den sköna basslingan (jag tror i alla fall att det är det) och, beroende på hur pryd man är, på den inte alltid helt passande texten.


Spotify

/Thomas

Varberg

Nu är jag hemma, lite tidigare än beräknat men ändå väldigt nöjd med resan. Veckan har bjudit på det mesta från sol och bad till hisnande åkatraktioner på Lisseberg, från politisk debatt till progbröl. Jag utlovar ett mer beskrivande inlägg när jag fått fatt på borgs kamerabilder som stöd till berättelsen, nu nöjer jag mig med att tacka alla inblandade (Becca, Borg, Danne, Hanna och nya bekantskaperna Åsa och Tore) för en underbar vecka och uttrycka min sorg (kanske en liten överdrift men synd var det) över att inte kunnat dela det här äventyret med VAle och Adrian.

/Thomas

Veckans låt: Wavin' flag med K'NAAN

I morgon bär det av!!! För första gången någonsin kommer jag ge mig iväg på resa utan föräldrar eller orientering. Awsome potentialen är också skyhög när jag imorgon plockar upp Hanna, Borg och Danne för att styra kosan mot Varberg och Bex där vi tänker spendera veckan. Vi ska bada sola och bara njuta av livet.

En låt ska ni få även denna vecka. Som en protest mot att coca cola har givit sig på och hackat på en redan alldeles utmärkt låt ger jag er orginalversionen av K´NAANs Wavin' flag.

Spotify


Vi får se om jag hinner med att skriva under kommande vecka.

/laddad Thomas

Och tiden går bara framåt

Idag var min sista dag på CMC 756, eller i klarspråk det CityMailkontor där jag jobbat allra mest under det här året. Min avskeds gåva, en korsordsbok, mottogs väl. det vart inte direkt ett tårdrypande avsked men lite kommer man sakna de personer som jobbar där.

Efter jobbet for jag in till stan, där jag mötte upp Danne och Borg för att uppdatera garderoben inför nästa veckas stora varbergsresa. I min väska hamnade en t-shirt, ett linne och ett par shorts. Innan jag for hem passade jag också på att låna lite böcker. Förutom att jag behövde något att läsa känner jag också att det kan vara bra att uppfriska mina spanska kunskaper inför höstens stora utmaning så jag lånade en bok på spanska och 2 vanliga fantasy-böcker. Väl hemma insåg jag att mina böcker var på varsitt språk, utan att tänka på det hade jag stoppat en engelsk bok i väskan. Tänk vad naturligt det har blivit att läsa på engelska för mig. Det kanske finns hopp för mina spanska studier ändå.

/Thomas som blickar framåt.

Överaskning

Igår hände det något oväntat. Jag tänker varken på de plötsliga regnskurarna eller på att jag inte fick jobba. Nej den riktigt stora chocken kom som ett brev på posten, bokstavligen.

När pappa kom in med posten till lunchen fanns där ett stort brev med handskriven adress och Studentbostäder i Linköping tryckt i övre högra hörnet. "Vad vill de mig" hann jag tänka, "de kanske skickar ut någon form av information till de som sökt i Linköping"
Döm av min förvåning när det första jag läste var att jag tackat ja till en lägenhet i en korridor, jag som inte ens visste att jag hade sökt en. Jag insåg snart att det måste röra sig om de så kallade OL-korridorerna även om jag hade trott att jag skulle få veta det samma väg som jag hade sökt det, via mail.
Så nu är nästan allt klart för flytt, känns nästan jobbigt att det är 1,5 månad bort.

/en Thomas i chocktilstånd