Segerns sötma

JAG HAR VUNNIT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Det har nog aldrig hänt förut (om man räknar bort mattetävlingar och KM) och jag är strålande lycklig. Så här gick det till.

Dagen bjöd på en rånässtaffet med ganska bra förhållanden. Ca 8 grader och nästintill helt fritt från nederbörd. Nu är nästan alla förhållanden bra om man jämför med i fjol men ändå.
Jag skulle springa i en öppen kavle eftersom de anmälda inte räckte för att få ihop ett H17 lag.
Jag kände mig lite underlig när jag satte på mig ol-dojorna redan innan mitt lag startat men lillebrorsan skulle ju bara springa 2km gul så det borde gå på 20 min. Sedan gick starten och Robert flög iväg som skjuten ur en kanonefter att ha avverkat startrakan och den följande åkern till vägen som ledde till första kontrollen hade han inte bara rundat alla som startat samtidigt han hade dessutom skaffat sig en lucka på 50m. Jag tänkte att om Robert höll ihop loppet skulle han slakta allt motstånd och släppa mig i täten.
För att spara mina nerver lät jag bli att hålla ordning på hur många som växlade och när Robert kom hade jag bara sett 2 personer sticka iväg. Jag drog på direkt från start och redan innan första kontrollen var jag ikapp de 2 jag sett tidigare. jag fortsatte i ett hårt men inte våldsamt tempo och kom ganska omgående ikapp fler löpare i klassen. Sedan löpte jag bara på och tog alla kontroller med endast en liten bom. När jag nådde kartplanket kunde jag inte se att någon annan karta var borta så jag antog att jag låg först, vilket även Erik verkade tro. det vissade sig att vi hade rätt. När jag satt och åt efter att ha duschat hörde jag någon säga "Där kommer Erik" och mycket riktigt en vilt spurtande Erik bryter genom skogen och med sig har han en löpare från Sala OK. Speakern annonserar att spurten rör sig om vinsten i den öppna kavlen och Erik sträcker ut sina långa ben ytterligare och segar sig om Sala löparen. Jag skyndar iväg mot målet och möts av en leende Erik som gör High five.

Jag har för första gången i min idrottskarriär vunnit något!! Visst det kanske bara var en öppen stafett med lite klent motstånd men det är ändå något. Och nu när jag har segervittring tänker jag inte låta nästa seger vänta länge på sig. Kanske kommer den redan nästa helg i Västerås.

/En strålande glad Thomas