Jag kämpar, läger ner allt fokus mot mitt mål. Det hela är inte helt ovanligt för mig, men den här gången är det inte något jag vill att kropen ska göra, jag försöker snarare hindra den.
Jag kanske ska börja med bakgrunden. Jag har ett problem med att jag tar saker ur mammas skåp i tid och otid, det kan röra sig om mandlar, russin, kakor direkt ur frysen, mandelmassa, blockchoklad och en hel massa andra saker som råkar finnas hemma. Det är förmodligen inget som har en direkt kroppslig inverkan på mig. Jag ligger inte i risksonen för att bli överviktig och jag har aldrig haft hål i mina tänder, men psykiskt tycker jag mycket illa om mitt betende. I onsdags morse bestämde jag mig för att hela dagen skulle gå utan att jag tog något. Jag kämpade hårt och med lite hjälp av att jag inte var hemma hela dagen lyckades jag faktiskt.
Det kanske inte verkar som en stor grej för dig men för mig var det en av de största personliga segrar någonsin, jag har försökt att låta bli att sno mat från och till i flera år utan framgång.
Uppmuntrad av framgången satsade jag på att fortsätta den inslagna vägen men igår torskade jag på en näve müslie i ett okoncentrerat ögonblick efter att jag hade ätit efter träningen. Idag tycks jag dock lyckas igen men jag har å andra sidan knappt varit hemma. Jag bävar inför helgen men jag har bestämt mig för att lyckas och nu ska inget få stoppa mig.
/En kämpande Thomas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar