Hej där alla läsare! Nu är jag tillbaka från mitt senaste SM-äventyr. Den här gången var det en utmanande långdistans i tuff bohuslänsk terräng som gällde. Mitt lopp var ingen lyckad historia med flera ofördelaktiga vägval och rejäla bommar. Därmed var jag en bra bit (12 min) från en finalplats. Inte hade jag någon tur med tippningen heller, jag visade visserligen en del fingertoppskänsla genom att gissa på Anna Bachman som överraskning på pallen, något som hon missade med sekunder, men tillslut kom jag sist i vår tippnings tävling (som jag vann i fjol).
På vägen hem började det klia på knät och när jag drar upp byxbenet och kollar har jag fullt med små blåsor runt de små sår jag har sedan 3 blåsor jag hade tidigare.
"Det låter som orienterar-aids" säger Annica, och därmed var det som Walter så länge proklamerat bevissad AIDS döljer sig bakom varje hörn
"När Henrik (hennes pojkvän) hade det blev han blodförgiftad". Vi ringer Linda för rådgivning och hon föreslår att jag ska tvätta med hibiskrub och gå till läkare om det sprider sig.
Nu har jag kollat på internet och listat ut att "orienterar-aids egentligen heter impetigo och att det också går under det mer kända namnet svinkoppor. Det ska vara mycket smittsamt mellan barn i dagisåldern men för mig som är lite bättre på hygien ska det inte vara någon fara, men för säkerhets skull går jag ut med en varning.
Alla som vill undvika svinkoppor undviker mitt högra knä
Så nu var det gjort. Om jag inte blir inringd till jobbet imorgon kommer nästa del i NV3b goes manga.
/Thomas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar