I morse när jag kollade vädret och såg att det endast förutspåddes -8 grader var min första tanke "Dubbelpass". Riktigt så tur hade jag inte för min kropp backstabbade min stakars förväntansfulla hjärna, ganska bokstavligt till och med. Efter hälften av mina stakintervaller började nämligen ryggen göra ont. Och jag fick ta det lugnt resten av passet.
Som tur var räddades min dag av Daniel Rickardsson som tog sin första världscup seger efter kanske 5 år i landslaget. Det är sånt som ger mig hopp om att någonsin uppnå mina mål, visar att det kan gå om min kropp bara slutar göra uppror.
/en Thomas fylld med nytt hopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar